Barnen filmar det egna lärandet

Jag har hittat en smal grej, säger Gustav och håller upp ett långt grässtrå som han plockat bredvid den leriga stigen.

Han och kompisen Matilda, båda fyra år, har fått ett uppdrag av sin förskollärare Charlotte Dufvenius på skogsutflykten. De ska hitta något i skogen som är lätt och något som är tungt. Charlottes tanke är att barnen ska fördjupa kunskaperna kring olika matematiska begrepp. Matilda kommer bärande på en kraftig björkgren.

– Den är tung, säger hon och pustar när hon lägger ner den på marken.

Charlotte, Gustav och Matilda resonerar tillsammans om grässtrået och grenen. Gustav kommer fram till att grässtrået är lätt när han bär det i handen.

– Den är tjock också, säger Matilda om björkgrenen.

Nästa uppgift blir att fotografera de två föremålen. Gustav hittar en platt sten med grönmossa.

– Den är bord, säger han.

De plockar fram Ipaden som finns nerpackad i Charlottes väska. Gustav placerar björkgrenen på stenen. Matilda vinklar surfplattan så att grenen ska synas så bra som möjligt och trycker sedan ner symbolen för fotografering. Hon tar två bilder. De gör på samma sätt med grässtrået. Sedan lämnar de över surfplattan till Gabriel, 4 år, och Alvin, 3 år, som har fått samma uppdrag. De har hittat sex kottar i olika storlekar. De väljer ut två kottar som de ska fotografera. En tung och en lätt.

– Den är lång och den är kort, säger Gabriel och lägger upp kottarna på stenen.

Alvin tar bilder på kottarna. Sedan väljer de ut en bild av den lättaste kotten och en av den tyngsta. Gabriel vet vilken bild han tycker är bäst.

– Den där som ser ut som ett huvud, säger han och pekar på en bild av den största kotten.

Nästa moment är att göra en film där barnen berättar om sina upplevelser i skogen. De behöver en plats där alla fyra barnen och förskollärarna Charlotte Dufvenius och Gun Rutgersson kan sitta. Gabriel hittar en stor plan berghäll där solen bryter igenom lövverket och ger ljus. De samlas runt surfplattan. Matilda får välja ut en skogsbild som hon fotograferade i början av utflykten. Den ska bli bakgrund. Sedan ska bilder av grenen, grässtrået och kottarna klippas ut. Med pekfingret ritar Gustav upp en grön linje runt grässtrået som ska klippas ut. Charlotte visar honom vilken knapp han ska trycka på för att klippa ut och föra över bilden på grässtrået till skogsbilden som är bakgrund.

– Ska vi börja spela in nu? undrar Charlotte.

Hon visar var de ska trycka för att spela in ljudet. Matilda och Gustav berättar om vad de gjort samtidigt som de flyttar grässtrået och björkgrenen på bakgrundsbilden, för att illustrera hur det gått till.

– Vi fick leta efter en sak som var lätt och en som var tung, säger Matilda.

Det blir tyst och de funderar.

– Vad kom ni på mer? undrar Charlotte.

– Att grässtrået var smalt, svarar Gustav.

Matilda sitter med björkgrenen i knäet. Hon kommer på en sak till.

– Att den är tjock och tung, säger hon.

Sedan är det dags för Gabriel och Alvin att återberätta. Därefter är filmen klar. De tittar tillsammans. Barnen vill se filmen om och om igen. Gabriel skrattar högt varenda gång han hör sin röst.

– Det är så roligt. Och kottarna ser så roliga ut.

Charlotte frågar om de vill visa filmen för de andra barnen på samlingen.

– Ja, det vill jag, säger Matilda.

Men Gustav är inte så säker på att han vill det. Han ska fundera.

– Det är viktigt att alla vill visa filmen, annars gör vi inte det. Det är ni som har gjort den som bestämmer över det, säger Charlotte Dufvenius.

Det är bara några minuters promenad tillbaka till förskolan i den stora, gula trävillan. Snart är det samling. Gustav har bestämt sig för att det är okej att visa filmen för de fjorton andra barnen som är på förskolan den här dagen. Charlotte kopplar snabbt ihop surfplattan med en smartboard. På samlingen berättar Matilda och Gabriel kort om vad de gjort i skogen och sedan visas filmen på smartboarden. Då blir alla barnen på samlingen helt tysta. De lyssnar och tittar. Olivia, drygt ett år, fascineras av den vita björkgrenen. Hon pekar på den varje gång den syns på filmen och ropar:

– Där, där!

Sedan 2005 har pedagogerna på förskolan Gamla Åkeredsskolan arbetat med att göra barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen.

– När barnen får möjlighet att sätta sina egna ord på dokumentationen, blir det möjligt för dem att se sitt eget lärande. Vi märker att det stärker deras självkänsla att kunna återberätta sina upplevelser. Barnen lär sig också att prata inför andra på ett lekfullt sätt. De lyssnar, blir nyfikna och kommer på frågor när de ser bilder och filmer som de andra barnen har skapat, säger Charlotte Dufvenius.

En gång om året intervjuas varje barn framför webbkamera inför utvecklingssamtalet med föräldrarna. Då ställer förskolläraren frågor till barnet utifrån läroplanens riktlinjer.

– Vi tar reda på vad barnen är intresserade av och vad de vill lära sig, och lyssnar på deras synpunkter kring förskolemiljön. Barnen brukar vara ärliga, därför är de bra utvärderare. Deras svar ligger till grund för hur vi utformar vår verksamhet, säger förskolläraren Monica Löfqvist.

Varje fredag gör pedagoger och barn ett gemensamt nyhetsbrev till föräldrarna. Barnen berättar om vad som varit viktigt i veckan och en vuxen skriver ner barnens egna ord på smartboarden. De väljer också ut bilder som visar vad de har gjort. Nyhetsbrevet läggs ut på Hjärntorget, som är Göteborgs stads IT-portal. Det är endast barnens vårdnadshavare som kan nå informationen. Även dokumentationen som görs med surfplattan läggs ut där.

– Vi vill att föräldrarna ska få insyn i vad vi gör och att de ska känna sig delaktiga, säger Charlotte Dufvenius.

Nästan 90 procent av barnens föräldrar loggar regelbundet in på Hjärntorget för att ta del av informationen.

Idén att börja dokumentera med surfplatta, eller lärplatta som vissa kallar den, kom Charlotte på så sent som i vintras. Hon hade blivit inspirerad av en föreläsning.

– Med Ipaden blir det enkelt att dokumentera. Vi behöver ingen annan teknisk utrustning.

De har endast några få appar i surfplattan. Puppet Pals heter appen som barnen använder när de tar bilder, återberättar och gör film. Appen kostar omkring 25 kronor att köpa.

– Ipaden ska inte vara en rolig leksak som bara innehåller spel efter spel. Vi är tydliga med varför vi använder den, säger Monica Löfqvist.

De märker att arbetet väcker nyfikenhet och lust hos barnen.

– Med surfplattan hittar de ytterligare ett sätt att uttrycka sig. Barn som tidigare inte har visat intresse för vare sig skriftspråk eller att rita har nu börjat bli intresserade. Det är ett lätt sätt för barnen att dela med sig av sina kunskaper på och vi kan helt fokusera på deras förmågor, säger Charlotte.

De planerar att fortsätta att utveckla dokumentationen. Barnen ska arbeta mer i grupper och även de yngre barnen ska så snart de kan prata få möjlighet att dokumentera sitt lärande.

– Vi utgår från vad barnen upplever under förskolans olika aktiviteter, som besök i bokbussen, utflykter eller när vi gör experiment, säger Charlotte Dufvenius.

– Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser för barnens dokumentation.