Hämta kraft i skogen

När kalendern är full och listan på saker som ska göras oöverstigligt lång är en skogspromenad kanske inte det vi prioriterar. Men det är just då som en stund i skogen kan göra oss extra gott. De som är vana att vistas i skogen kanske känner igen känslan, att när stressen är som värst blir längtan ut i naturen extra stark. Väl där får sinnena lite lugn och ro och den mentala återhämtningen kommer igång.

– Naturen stimulerar våra sinnen, men det blir en mjuk stimulans. Det är inget som tvingar sig på dig, som trafik du måste hålla koll på. Det är mjuka behagliga intryck som inte kräver något av vår hjärna, säger Elisabet Sonntag Öström, sjukgymnast och verksam vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Utifrån egen erfarenhetskulle många säga att en skogspromenad är ett bra sätt att hämta kraft. Det finns också ett antal studier som visat hur vår återhämtning påverkas positivt av naturen.

Forskarna har kunnat visa att det handlar om mer än att vi mår bra av frisk luft och den motion vi får genom att ta en promenad i skogen. Bara att se naturen gör oss lugnare och mer harmoniska. Det finns till och med studier från sjukhus i USA där patienter som gjort samma operation tillfrisknade olika fort beroende på om de fick en bädd med fönster mot en tegelvägg eller mot en grönskande trädgård. De som blickade ut mot grönskan kände mindre ångest, behövde inte lika mycket smärtstillande medicinering och kunde åka hem tidigare.

I Sverige har Sveriges lantbruksuniversitet, i samarbete med Umeå universitet, inlett ett nytt forskningsprojekt, skog och hälsa, som ska fördjupa kunskapen om skogen som kraftkälla. Elisabet Sonntag Öström är en av forskarna i projektet och har i en studie följt hur personer med utmattningssyndrom påverkas av att vistas i skogen.

Hon gjorde först en pilotstudie med sex deltagare, alla inskrivna vid Stressrehabkliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och arbetar nu med att sammanställa resultaten från en mer omfattande studie. I båda fallen har deltagarna fått tillbringa två timmar ensamma i skogen, två gånger i veckan. För att slippa tänka på vädret fick de låna varma kläder och för att de inte skulle vara hungriga samlades de först ute i skogen för en gemensam fika. Därefter fick de välja ett skogsområde där de satte sig för att bara förnimma träden, ljuset och miljön under två timmar.

– Frös de fick de så klart röra på sig men tanken var att få allt runt omkring så neutralt som möjligt för att se hur just grönskan påverkade dem, säger Elisabet Sonntag Öström.

I början upplevde patienterna stillheten som svår. Men ju längre projektet pågick, desto lättare hade de att bara njuta och uppskatta tiden i ensamhet. Till slut började de längta efter sina två timmar i skogen.

– Ensamheten är viktig för att få den mentala vilan. De flesta som är utmattade vill inte ha sällskap utan behöver få tankarna att stanna upp, säger hon.

I skogen fanns några olika typer av miljöer att välja bland. Där var en sjö man kunde sitta vid, en liten bäck, en skog med stenhällar, blandskog, granskog och tallskog. Populärast var platsen vid sjön följt av stenhällarna och tallskogen, som blev som en pelarsal där ljuset silade ner mellan trädkronorna. Deltagarna föredrog de öppna ytorna som nåddes av ljuset, samtidigt som det inte fick vara föryngringsytor eller kalhyggen där spåren av en skogsmaskin fanns kvar.

– Naturligheten är viktig och miljön måste vara tilltalande. Vi dras till ljuset och till vatten. Varför vet vi inte riktigt men man tror det hänger samman med evolutionen där vår överlevnad historiskt handlat om möjlighet till flykt och tillgång till mat och vatten, säger Elisabet Sonntag Öström.

Valet av plats påverkades också av deltagarnas tidigare minnen av skogen, som roliga utflykter när de var barn. De har helt enkelt sökt sig till en miljö de har positiva minnen av och där de känt sig trygga.

I intervjuer efter de elva veckor som projektet pågick berättade deltagarna att de efter en skogsvistelse kände sig mer harmoniska och avslappnade. En av deltagarna i pilotstudien som varit skeptisk innan projektet och sett det som humbug tyckte efteråt att det var fantastiskt och att skogen gett ett nytt lugn i både kropp och själ. Däremot visade sig den positiva effekten vara en färskvara. Redan efter någon dag var deltagarna i regel tillbaka i samma grubblerier igen.

Grönskan är medandra ord något vi behöver varje dag. Men för den som jobbar på dagarna är det förstås svårt. Då gäller det att hitta sätt att få in naturen i vardagen.

– Det är ju inte rimligt att vara ensam ute i skogen i timmar varje dag och jag menar inte att man måste sitta stilla, men vi mår bra av att omge oss av gröna miljöer. Man kanske har ett skogsområde att gå igenom på väg till och från jobbet, eller där man kan ta en kort promenad på lunchen, säger Elisabet Sonntag Öström.

Själv hör hon till dem som ofta är ute i skogen och hon tror att de flesta skulle må bra av det. Men hon konstaterar också att alla har olika preferenser.

– Vissa vill inte ge sig ut i naturen och då måste man inte göra det. Men det betyder inte att den personen inte skulle kunna må bra av att gå i skogen, säger hon.

Mer exakt vad det är med skogen som gör att vi mår bra är inte helt klarlagt och Elisabet Sonntag Öström betonar att man inte ska tro att skogen gör underverk, samtidigt som det ändå samlas mer och mer bevis för att de gröna miljöerna är viktiga för oss.

– Med tanke på att 85 procent av svenskarna bor i städer behöver vi fundera på hur det påverkar oss, säger hon.