Lärare behöver en bättre metodik för att kunna hantera främlingsfientlighet i klassrummet. Det anser regeringens utredare Bengt Westerberg, som på fredagen presenterade ett förslag på ett ”lärarlyft mot främlingsfientlighet”.
Förslaget bygger på ett femårigt kunskapslyft i mänskliga rättigheter för 650 miljoner kronor. Tre lärare på varje skola i hela landet, närmare 20.000 totalt, ska erbjudas en fortbildning motsvarande 15 högskolepoäng. Dessa ska sedan sprida kunskaperna på skolorna.
Bengt Westerberg anser att utbildningen ska innehålla två moment.
– Dels kunskaper om mänskliga rättigheter och näraliggande frågor. Men framförallt att lärarna får fler verktyg att hantera svåra situationer i klassrummet. Rena metodkunskaper alltså.
Vad kan det vara för slags situationer?
– Det kan vara att elever säger provocerande saker. Det är väldigt vanligt att unga människor har stereotypa föreställningar om olika grupper och individer. Men det kan också handla om förnedrande blickar eller ren mobbning.
Hur ska då lärare agera i dessa situationer anser du?
– Det är inte min uppgift att tala om exakt vad det är de ska lära sig på denna utbildning, men det handlar om att ha verktygen att kunna hantera exempelvis provocerande uttalanden.
Bengt Westerberg menar att Skolinspektionens granskningar visar på stora brister ute på skolorna när dessa situationer dyker upp.
– Men jag vill inte uttala mig om lärare generellt, det finns en del som klarar det jättebra och andra mindre bra. De flesta börjar ju inte från scratch, utan det handlar om att bli bättre på någonting som många redan är bra på.
Kan och bör allvarliga samhällsproblem som rasism verkligen lösas av skolan?
– Enbart skolan kan inte göra det. Men skolan är mycket viktig, det är den enda institution i samhället som har till uppgift att fostra demokratiska medborgare. Och det är viktigt att man lyckas väl med den uppgiften, säger Bengt Westerberg.
Niklas Arevik