Var tredje huvudman har brister i klagomålshanteringen. Vissa vägrar dessutom ta emot kritik mot själva undervisningen, vilket de måste göra enligt lag. Det visar en granskning gjord av Skolinspektionen.
Skolinspektionen har granskat hur 97 kommuner och sex fristående utbildningsföretag hanterar synpunkter och klagomål på verksamheten. De flesta huvudmän har skriftliga rutiner för detta, men var tredje har brister i dessa rutiner.
– Det är viktigt att alla skolansvariga fortsätter att vässa sina rutiner och säkrar att möjligheten att lämna klagomål är känd för alla som berörs, säger Ulf Pantzare, utredare på Skolinspektionen.
Skolinspektionen konstaterar att vissa skolansvariga hanterar klagomål långt ned i organisationen, vilket riskerar att leda till att ytterst ansvariga inte får reda på vad de handlar om och alltså inte kan rätta till eventuella brister.
Andra kritikområdenär oklar ansvarsfördelning, otillräcklig information om rutinerna till elever och föräldrar, att nödvändiga åtgärder inte vidtas samt att vissa huvudmän inte tar emot klagomål på undervisningen.
Skolinspektionen understryker att klagomål ska kunna lämnas på allt som har med verksamheten att göra, såväl i den inre som yttre miljön. Och här ingår alltså även undervisningen.
Niklas Arevik