En genomgång av höstens antagning till gymnasiet i fyra regioner visar att yrkesprogrammen fortsätter tappa elever i storstäderna. De program som har drabbats hårdast de senaste åren är handels, industriteknik, el samt vård och omsorg.
I höst har mindre än en fjärdedel, 23 procent, av de nya gymnasieeleverna i Stockholms län antagits till ett yrkesprogram. Förra året var siffran 25 procent och året dessförinnan 33 procent. Totalt står 37,5 procent av platserna tomma på yrkesprogrammen i länet.
– Jag tycker att siffrorna är alarmerande, säger Sven Sundin, utredare på Skolverket om yrkesprogrammens tapp senaste åren.
I Göteborgsregionen börjar 29 procent av eleverna i årskurs ett yrkesprogram, att jämföra med 32 procent 2011 och 42 procent 2010.
– I Göteborg har yrkesprogrammen tidigare haft en stark ställning, säger Sven Sundin.
Tittar man tillbaka på den statistik som finns om elever på yrkesprogrammen från hela landet har antalet studerande i årskurs ett minskat med 25 procent mellan hösten 2008 och 2011. Ungefär hälften av minskningen, 12,6 procent, beror på mindre elevkullar.
– Den andra halvan beror på att fler väljer studieförberedande program, säger Sven Sundin.
En mindre del går också till introduktionsprogram, eller individuella program, som de hette fram till 2011.
Mest tappade handels-, el- och energi, industritekniska och vård- och omsorgsprogrammet. På handelsprogrammet har elevantalet nästan halverats på tre år. Antalet elever minskade med 46,7 procent, enligt Skolverkets statistik*.
– Det är komplicerat att förklara varför, kanske har handels en otydlig profil, säger Sven Sundin, utredare på Skolverket.
Tätt därefter kommer industritekniska som minskat elevantalet med 43,3 procent samma period. Sven Sundin tror att gymnasiereformen 2011 har påverkat.
– Jag tror problemet är att många elever väljer teknikprogrammet istället. Teknikföretagen tycker inte att industritekniska uppfyller kraven för en modern industriarbetare. De behöver en bred allmänorientering för att klara ett industritekniskt jobb som förändras över tid och har globala konkurrenter, säger han.
El- och energiprogrammet har minskat elevantalet med 35,7 procent under treårsperioden.
– Elprogrammet har tidigare lockat till sig killar med bra betyg. De väljer nu teknikprogrammet, säger Sven Sundin.
Även vård och omsorgsprogrammet tappar mycket, 32, 3 procent på tre år.
– Det är alarmerande. Det är mycket tydligt att här finns ett väldigt stort behov, säger Sven Sundin.
Det är svårt att jämföra utvecklingen bakåt i tiden eftersom yrkesprogrammen förändrades 2011. Men de program som tappar är i stora drag desamma till utbildningsinnehåll som tidigare.
Kritiker av gymnasiereformen tror att tappet beror på att de nya yrkesprogrammen inte ger högskolebehörighet. Statistiken tillbaka i tiden visar dock att tappet på yrkesutbildningarna har pågått sedan 2008, men att det blev större efter gymnasiereformen på vissa utbildningar.
– Det måste ändå förstås utifrån att elever och deras föräldrar i mindre utsträckning vill stänga valmöjligheter, säger Sven Sundin.
Försvarare av gymnasiereformen betonar att alla elever kan göra ett aktivt val och läsa till behörighetsgivande kurser. Men Sven Sundin tror att steget dit är för långt.
– Det kompliceras av schematekniska saker, de kan i teorin välja men det kan bli håltimmar, eller krocka eller vara på en annan skola, säger han.
Vissa gymnasier försöker, enligt Sven Sundin, behålla yrkeselever genom att lägga upp program där man planerar in för högskoleförberedande kurser för alla.
Konkurrensen om skolplatserna är hårdare än någonsin och friskolorna är de som framför allt förlorar elever, enligt Sven Sundin.
– När elevantalet minskar kommer ett antal fristående skolor att stänga, eller gå i konkurs. Det kommer att ge dåligt rykte till friskolor överlag. Få tar elevansvar när de avvecklar, säger han,
Det skapar också en otrygg situation för lärarna.
Kan det bli uppsägningar av yrkeslärare framöver?
– Ja det kommer det att bli. Det är ett bekymmer att det är så stora variationer i födelsetal i kombination med konkurrerande friskolor. Det är ett planeringsbekymmer att behålla kompetens och ge anställningstrygghet, säger Sven Sundin.
De närmaste åren kommer elevkullarna minska ytterligare.
– Det går inte att parera med mer än att skolor kommer att upphöra och avskeda personal. Samtidigt ropar arbetsmarknaden efter undersköterskor och elektriker. Det låga intresset för vård och omsorg beskrivs som en tickande bomb för välfärden i takt med pensionsavgångar och en åldrande befolkning. Enligt Sveriges kommuner och landsting kommer det behövas 64 000 nya undersköterskor fram till år 2019.
Vad ointresset för gymnasieprogrammet beror på är oklart.
– Jag kan bara spekulera i att det har att göra med image, säger Sven Sundin på Skolverket.
* Siffrorna avser antalet studerande elever på yrkesprogram i oktober 2008, 2009, 2010 och 2011. Elever som läst på individuellt program med yrkesinriktning är inte medräknade, inte heller elever på det tidigare medieprogrammet.