Skolverket ifrågasätter Skolinspektionens omrättningar av de nationella proven och de slutsatser man dragit av dem. Det framkommer i en ny rapport.
Skolinspektionen har misstolkat sina egna resultat och inte tagit hänsyn till den forskning som finns om bedömning. Det hävdar Skolverket i en ny rapport.
- Skolinspektionen har överdrivit resultatet och har inte tagit hänsyn till den forskning som finns om bedömning. Denna visar att avvikelsen mellan lärarnas och ”experträttarnas” bedömning är jämförelsevis låg i ett internationellt perspektiv.
- Skolinspektionens omrättare har själva uppgett att de varit striktare när de rättat på myndighetens uppdrag än när de bedömer sina egna elever, vilket sannolikt påverkar resultatet.
- När Skolinspektionen omrättade sin egen omrättning var det en lika stor andel som styrkte den ursprungliga bedömningen som den första omrättningen.
- Skolinspektionen använder en annan skala än vad lärarna använder när de bedömer proven, vilket kan påverka resultatet vid gränsfall.
- Skolinspektionen behandlar sina omrättningar som om de vore ”de riktiga bedömningarna”, trots att de inte redovisar underlag till varför omrättarna skulle vara bättre bedömare än lärarna.
Utifrån detta slår Skolverket fast att det inte finns något som styrker slutsatsen att uppsatsdelarna på de nationella proven missgynnar en likvärdig betygsättning och att dessa därför bör vara kvar. Dessutom anser de att det skulle öka tolkningsutrymmet om uppsatsdelarna togs bort och leda till ännu större brister i likvärdigheten än i dag.
Gabriella Bremberg är avdelningschef på Skolinspektionen. Hon hävdar som svar på Ragnar Eliassons kritik att de väl känner till forskningen på området, men att deras bedömning inte utgår från den förväntade avvikelsen utan vad som är rimligt utifrån ett elevperspektiv.
– Att nästan varannan elev riskerar få ett annat delprovsbetyg om det är en annan lärare som rättar provet anser inte vi vara en rimlig nivå. Vi uttalar oss inte om vilka bedömningar som är rätt och fel, utan om det finns olikheter i bedömningarna.
Hon menar att omrättningen som gjorts tre år i rad visar samstämmiga resultat.
– Vid nästan varannan omrättad delprovsuppsats i Svenska i årskurs 9 och på gymnasiet finns skillnader mellan ursprungslärarens och Skolinspektionens bedömning av proven. Vår slutsats är att de uppsatsliknade delproven inte stödjer likvärdigheten sett ur ett elevperspektiv, och det rapporterade vi till regeringen i augusti.
Gabriella Bremberg anser inte att det är särskilt märkligt att myndigheter ibland kommer fram till olika slutsatser.
– Skolinspektionens utgångspunkt är i första hand den enskilda elevens rättssäkerhet.
Niklas Arevik