Att säga något generellt om hur det ser ut på svenska fritidshem i dag är svårt. Det skiljer sig så från skola till skola. Visst kan man plocka fram siffror och genom statistik visa hur många barn och anställda det finns i en viss verksamhet, men även om siffrorna säger en hel del säger de inte riktigt allt. Barngruppens storlek har självklart betydelse, ju fler barn per pedagog desto färre minuter att ge till varje barn. Det är enkel matematik som inte borde gå att ifrågasätta.
Men kvaliteten på verksamheten man bedriver handlar också om vad man gör med dessa minuter per barn. På fritidshemmet Flamman i Lycksele är förutsättningarna väldigt bra, det ska man inte sticka under stol med. Jag kan tänka mig att många suckar avundsjukt när ni läser reportaget om Flamman i det här numret. Och en del undrar kanske till och med varför vi överhuvudtaget skriver om ett fritidshem där förutsättningarna är så ovanligt (?) bra, men jag tycker att det finns ett värde i det också. Dels för att visa att det faktiskt ser så olika ut på olika håll – det finns fortfarande huvudmän som satsar på fritidshemmet. Dels för att Flammans personal tar väldigt bra vara på de fina förutsättningarna de har och lägger stor vikt, och mycket tid och energi, på att verkligen se varje barn och ge det en kvalitativ verksamhet som passar just hen.
(Ja, jag kan inte låta bli att använda detta lilla nyord. Jag tycker att det är mycket bra och användbart av flera skäl – vad tycker du? Skriv till fritidspedagogen@lararforbundet.se och berätta!)
Om fritidshemsverksamheten i Sverige inte är likadan överallt då kan man ju fråga sig hur den ser ut i våra grannländer? Tja, det är förmodligen lika heterogent där som här, men lite större insikt får du om du läser vår utblick med reportage från Danmark och Finland och, som extra krydda, en intervju med norska forskaren Maria Øksnes.
Fritidspedagogens chefredaktör Helena Gårdsäter är tjänstledig under hösten och jag började mitt vikariat för henne med att åka till Campus Norrköping och Fritidshemsbiennalen 2012. En mycket bra start! Mats Trondman, som var huvudföreläsare, är minst lika rolig som vilken ståuppare som helst och på eftermiddagen hölls många intressanta workshops av fritidspedagoger som delade med sig av tips och idéer från den egna verksamheten.
PS. Du vet väl om att Fritidspedagogen och Lärarfortbildning AB anordnar rikskonferens i Stockholm 9 november och i Göteborg 23 november?