Facebook förstärker tjafs och bråk

Det är dags. Lugnet har spridit sig i hem- och konsumentkunskapssalen på Helenaskolan i Skövde. Det enda som hörs är klirret från besticken och ett lågt småprat åttorna emellan. Därmed är stunden kommen som deras lärare Ulrika Tjäder värnar lite extra om. Stunden då hon kan passa på att prata lite avslappnat om angelägna ämnen som exempelvis mobbning, konflikter, gruppåverkan och sociala medier. Den här lektionen väljer hon att prata om riskerna med att lägga ut bilder på nätet och börjar med att fråga:

– Brukar ni lägga ut bilder på Facebook?

– Ja, blir det samstämmiga svaret från eleverna.

– Äger ni bilderna som ni har lagt ut?

– Nää.

Och därmed är samtalet igång. Ingen av de närvarande har själv råkat ut för att någon har kapat deras bilder, men vet om att det händer. Något som gör det än viktigare att tänka på vilka bilder man lägger ut, påpekar Ulrika Tjäder, och undrar om någon har en Facebookvän i ett annat land och om det i så fall märks någon skillnad på vilken typ av bilder som han eller hon lägger ut jämfört med vilka bilder som svenska tonåringar publicerar. Och ja, det är skillnad tycker eleverna, utomlands brukar yngre tonåringar lägga ut gruppbilder från olika aktiviteter i stället för bilder på sig själva i mer eller mindre utmanande poser som svenska högstadietjejer gärna gör.

Ulrika Tjäder undrar vad gruppen tycker är en utmanande bild och det drar igång en livlig diskussion. Tjejerna, för det är mest tjejerna som pratar – det finns bara en kille närvarande – är till slut överens om att bilder i bikini eller underkläder liksom bilder där urringningen har dragits ner så djupt att klyftan mellan brösten syns är alltför utmanande.

– Att visa så korta shorts att rumpstrecket syns är inte heller okej, tycker en tjej.

Sådana bilder ska man akta sig för att lägga ut, anser gruppen, eftersom man då riskerar att ”stämplas som hora”.

– Varför lägger en del tjejer ut sådana bilder då?, undrar Ulrika Tjäder.

– De vill ha uppmärksamhet, tror en tjej.

– Eller så har de inget att förlora eftersom de redan har ett sådant rykte, anser en annan.

Mycket med Facebook handlar, enligt eleverna, om status. Att ha många gillamarkeringar liksom att ha många Facebookvänner visar på hög status och är därför något eftersträvansvärt. Ett sätt att få många gillamarkeringar kan vara att lägga ut utmanande bilder eftersom de väcker mer uppmärksamhet. Men sådana bilder generar ofta inte bara gillamarkeringar utan även hel del elaka kommentarer. Kommentarer som i många fall kan vara rejält sårande och leda till konflikter och känslan av att vara illa omtyckt, utanför och, i vissa fall, mobbad.

– Jag upplever att nästan inga elevkonflikter startar i skolan i dag. De startar på fritiden, på Facebook, och tas med hit. Det är klart att vi hade haft elevkonflikter även utan Facebook men Facebook gör konflikterna större och värre, säger Ulrika Tjäder.

Visst har elever i alla tider kunnat säga taskiga saker till varandra men på nätet, där man inte behöver se den man är elak mot i ögonen, blir kommentarerna grövre.

– En del kan skriva saker som ”Hon till höger på bilden är så ful att jag inte fattar att hon inte tar livet av sig”, berättar Ulrika Tjäder.

En kommentar som ensam kan göra vem som helst ledsen men som blir ännu värre om den dessutom har fått en massa gillamarkeringar som gör att den utpekade får upplevelsen av att ”alla andra” tycker likadant. Här påpekar eleverna något intressant under dagens lektion: Om det är en person med hög status som skrivit kommentaren ”gillar” många andra den utan att ens läsa vad det står.

– Det är just sådant som gör att Facebook gör konflikterna större än vad de annars skulle vara. Den som är utsatt känner sig ännu mer utanför och mobbad än vad han eller hon egentligen kanske är, konstaterar Ulrika Tjäder.

Genom att ta upp sådana här saker till diskussion hoppas hon göra eleverna mer medvetna om det sociala spelet samt få dem att tänka efter innan de lägger ut bilder och skriver taskiga kommentarer. Dessutom får hon ofta veta saker under samtalen som skolans antimobbningsteam, som hon själv ingår i, behöver arbeta vidare med.

Ulrika Tjäder upplever att ämnet hem- och konsumentkunskap passar extra bra för informella samtal med eleverna. Delvis för att den här stunden finns inbyggd i många lektioner, det vill säga stunden när eleverna sätter sig till bords och äter det som de har tillagat under lektionen.

– Det blir en familjär och hemtrevlig stämning som inbjuder till sådana här samtal och som gör dem mer avslappnade än om man som lärare tar upp samma ämne under mentorstiden. Dessutom är gruppen ofta mindre och alla kan få komma till tals, säger hon.

Om Ulrika Tjäder märker att det pågår något tjafs och att en konflikt är under uppbyggnad i en av hennes klasser tar hon tag i det direkt.

– Då händer det att jag drar ner på själva undervisningen och ökar samtalstiden. Det kan kännas lite fel men risken är att konflikten annars växer sig så stor att den i slutändan tar ännu mer tid från undervisningen, konstaterar hon.

Ett problem är, enligt henne, att ungdomarna lever ett liv på Facebook och andra sociala medier som ofta är dolt för de vuxna. När hon frågar föräldrarna till sina elever om de är vänner med sina barn på Facebook svarar de flesta ja.

– Då brukar jag fråga dem hur ofta de är inne på barnens konton och då visar det sig att många är där nästan aldrig. Jag brukar uppmana dem att gå in minst en gång i veckan, saker händer fort på Facebook, säger Ulrika Tjäder.

Men hög föräldranärvaro på Facebook löser tyvärr inte alla problem. Många tonåringar ställer in sekretessen så att de vuxna bara ser vissa delar, andra skapar sig två konton. Ett ”offentligt” för föräldrarna, och ett under falskt namn som bara deras jämnåriga känner till. Det knepiga är också att även ganska oskyldiga bilder, som föräldrarna ”godkänner”, kan bli ett problem om de plockas från någons konto på Facebook och läggs ut på nätet i ett helt annat sammanhang.

– Eftersom det är hög status att ha många Facebookvänner är de flesta ”vänner” med många som de inte alls känner i verkligheten. Det gör att många fler än deras egentliga vänner kommer åt deras bilder även om de har spärrat kontot för andra än vänner, säger Ulrika Tjäder.

I Skövde kommun har alla elever i dag en skoldator. Något som förstås till största del är positivt men som också gör att eleverna ständigt har tillgång till sina Facebook-konton. Elevkonflikter kan därför pågå mitt under en lektion mellan en eller flera elever i klassrummet och någon eller några som inte ens är närvarande.

– Det är en ny situation för oss lärare att hantera, konstaterar Ulrika Tjäder.