Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att göra de nationella proven i matte mer jämförbara över tid. Men myndigheten hävdar i sin rapport att detta hotar provens nuvarande grundsyften.
Regeringen vill göra det möjligt att utifrån så kallade trendanalyser se hur elevernas kunskapsnivå i matematik förändras över tid. Därför har man gett Skolverket i uppdrag att ta fram ett förslag på hur de nationella proven skulle kunna utformas så att detta blir möjligt.
Men i sin redovisning av uppdraget sätter sig myndigheten på tvären och hävdar att detta skulle kräva så omfattande förändringar av de nationella proven att dess huvudsyften hotas, exempelvis att främja en likvärdig och rättvis betygsättning.
Orsaken till detta är enligt Skolverket att proven är utformade för att ge underlag för bedömning av förmågor medan trendanalyser förutsätter mätningar av kunskapsområden.
En förändring efter regeringens önskemål skulle, enligt Skolverket, kräva så stor stabilitet att man i princip skulle behöva använda sig av samma prov år efter år, vilket inte är möjligt eftersom uppgifterna då kommer att läcka ut i förväg.
Dessutom hävdar man alltså att nya syften kan medföra att proven i mindre utsträckning blir det stöd för lärarnas bedömning som nu är fallet.
Niklas Arevik