Jag var drygt 20 år när jag flyttade till en liten by utanför Aberdeen i Skottland. Som pratglad person led jag tidvis av att inte kunna kommunicera lika lättvindigt på engelska (eller snarare skotska) som jag gjorde på svenska. Uttalet var inte glasklart och ordförrådet torftigt. Jag kände att det begränsade mitt liv och förminskade mig som individ.
Drygt 30 år senare bor en ung skotsk släkting hos mig i Sverige. Han går på sfi flera gånger i veckan. Samtidigt som tragglandet med svenskan sakta men säkert går framåt kommer han hem med andra viktiga kunskaper. Det handlar om insikter om andra människors livsöden och att han genom deras berättelser får en stor dos nutidshistoria.
Men han berättar också om kulturkrockar och konflikter i klassrummet. Det blir lätt missförstånd när orden tryter.
När jag läser Niklas Areviks reportage får jag ytterligare inblick i de olika förutsättningar deltagare i sfi-undervisningen har.
Vi har dokumenterat Jan Björklunds resultat under hans sex år som utbildningsminister. Här kan du se vad lärarna ger honom för betyg.
Frågan är vem som upprättar en åtgärdsplan för utbildningsministern. Skriv till mig och berätta hur en sådan bör se ut.