Vad är syftet med Skolinspektionens granskningar? Det undrar Petter Norrthon, lärare och skolpolitiker. — Att låta ett 100-procentigt mål fungera som utgångspunkt för föreläggande om åtgärder är en absurditet, skriver han.
Skolinspektionen har i uppdrag att bedriva tillsyn och kvalitetsgranskning i svensk skola. Jag vill påtala att Skolinspektionen i sitt uppdrag förefaller »sila mygg och svälja kameler«.
När Skolinspektionen besökte Skarpängsskolan under en granskning av Täbys skolor förra året, hittades en punkt att slå ner på: »Trots vidtagna åtgärder når inte alla elever lägst målen att uppnå i samtliga ämnen.«
I sitt beslut konstaterar inspektionen att 95,1 procent nådde målen för utbildningen. Andelen elever med behörig-het till gymnasieskolan uppgick 2010 till 99,3 procent och 2009 till 99 procent. Samtliga värden överstiger genom-snittliga värden i riket.
Skolan uppvisar de senaste fyra åren en uppåtgående trend beträffande andelen elever som når målen i samtliga ämnen. Vidare råder det 2010 god överensstämmelse mellan slutbetygen och betygen på de nationella proven i årskurs 9.
Som matematiklärare på gymnasiet och ersättare i barn- och grundskolenämnden för Folkpartiet anser jag detta vara en beskrivning av en alldeles utmärkt skola. Men inte Skolinspektionen, i stället kräver de att skolan snarast åtgärdar bristerna:
»Kommunen och rektorn har ansvar för att ovanstående brist åtgärdas. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast tre månader från den dag beslutet för Täby kommun meddelas. Skolinspektionen kommer då att följa upp beslutet. Skol-inspektionen förutsätter dock att rektorn och Täby kommun snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna.«
Att Skolinspektionen har som mål att elever ska klara godkänt i samtliga ämnen är bra. Men att låta ett 100-procentigt mål fungera som utgångspunkt för föreläggande om åtgärder är en absurditet! Vi behöver knappast en skolinspektion som åker land och rike runt för att konstatera att det förekommer elever som inte når godkänt i samtliga ämnen.
I samma granskning hittades en skola med 100 procent måluppfyllelse. För denna skola avstår Skolinspektionen från att lägga beslut om att ingripa, trots att man upptäcker missförhållandet »ändringar i betygskatalogen inte sker så att det tydligt framgår vem som har gjort ändringen«.
Vidare konstaterar Skolinspektionen att cirka var tredje elev får högre slutbetyg i svenska och matematik än vad de presterat på nationella prov och att alla elever inte nått nivån för godkänt på nationella provet i matematik.
I sammanhanget kan också tilläggas att i jämförelse med kommunens övriga skolor har denna skola bland de i särklass sämsta resultaten i hela kommunen på det nationella provet i matematik.
Att skolan förefaller sätta för höga betyg föranleder dock inte Skolinspektionen att påtala behov av åtgärder. I stället nöjer man sig med att konstatera: »Skolledningen säger sig vara medveten om denna skillnad och förklarar det med att skolan leder varje elev i sin kunskapsutveckling med tydliga mål och täta uppföljningar.«
Jag förutsätter att Skol-inspektionen inte har som mål att det viktiga är att alla får godkänt betyg, oberoende av om eleverna har kunskaper eller inte. Men jag börjar undra vad som egentligen är syftet med deras granskningar.