Många viljor som drar åt olika håll

– Däremot ökar utbildningsnivån generellt i samhället och det är tydligt att välutbildade föräldrar både har större insyn och högre självförtroende att engagera sig i barnens skola. Så kanske kan man ändå fastslå att föräldrar, åtminstone vissa, ställer allt högre krav.

Hon tycker dock det är svårt att säga vad som är hönan och vad som är ägget:

– Det finns ju en politisk ambition att öka föräldrarnas inflytande, i skollag och läroplaner. Så det finns två spår i det här: ligger förändringen hos individerna eller hos systemet?

Göran Larsson är rektor på en fristående skola i Gävle. Många av eleverna har engagerade föräldrar och i de allra flesta fall fungerar samarbetet bra, vill han understryka.

– Men så finns det de som redan från början har bestämt sig för att de tycker en viss sak och då når man inte fram. Då kan det hända att de går till myndigheterna och anmäler.

Göran Larsson råkade nyligen ut för en sådan incident, en förälder anmälde en betygssättning till Skolinspektionen.

– Dilemmat för oss är att det hela tiden skrivs massa negativt om skolan i medier. Allmänheten tappar förtroendet, vår professionalitet som

Image may be NSFW.
Clik here to view.

rektorer och lärare blir urvattnad. Jag har till och med haft föräldrar som velat påverka tjänstetillsättningar.

På Skolinspektionen ser man en ökning av antalet anmälningar varje år. Om det har att göra med att det numera går att anmäla på webben vilket gör det mer lättillgängligt, eller om föräldrar faktiskt kräver mer och i viss mån använder sig av anmälningsmöjligheten som påtryckningsmedel, är svårt att säga enligt inspektionens statistiker Arletta Plunkett. Hon konstaterar att ungefär 60 procent av fjolårets anmälningar ledde fram till att myndigheten gjorde en utredning.

– 29 procent av fallen faller dock utanför skollagens uppdrag och vår tillsynsmöjlighet. Det kan handla om att föräldrar är missnöjda med relationer i pedagoggruppen eller oroar sig för att saker kan komma att hända. Vi är tydliga med att föräldrarna först bör kontakta skolans ledning, ofta kan ju saker lösas utan vår inblandning.

Och det finns olika sätt att hantera föräldrakrav som går över styr. I Tanums kommun var det ett tag så mycket ansökningar om ledigheter mitt i pågående termin, att rektorerna fick nog. På deras begäran flyttades avgörandet upp till barn- och utbildningsnämnden, som ett sätt att markera att eleverna faktiskt har skolplikt.

– Vissa föräldrar såg det som en mänsklig rättighet för barnen att åka på långa semestrar när helst på året, säger Lennart Christensson som är barn- och utbildningschef.

Men processen blev tunggrodd, också i en liten kommun som Tanum. Även om ledighetsansökningarna minskade något med det nya systemet som upplevdes mer ”allvarligt”, så blev det ändå en bibba papper för nämnden att ta ställning till under varje möte. Och nämnden har ju en del annat att göra.

– Det minskade inte heller rektorernas arbetsbörda, de fick fortsätta göra yttrande i varje elevs enskilda fall eftersom de sitter på bakgrundsinformationen, säger Lennart Christensson.

Så nu är det som förut igen: rektorerna beslutar om ledigheter, utan politikernas inblandning. Och ansökningarna fortsätter strömma in, särskilt på vissa skolor.

– Det är stor skillnad mellan olika orter i kommunen. Vid senaste rektorsträffen jämförde vi antalet ledighetsansökningar. De skolor som ligger i välbärgade orter längst kusten märker ut sig rejält, föräldrarna till de barnen har både råd att resa ofta och ställer högre krav på att få sin vilja igenom, säger Lennart Christensson.

Att det finns skillnader, beroende på föräldrarnas socioekonomiska situation, märker Annika Welander Håkansson tydligt. Hon är förskolechef för Drakens och Möllevångens förskolor som ligger i Södra innerstaden i Malmö. De inskrivna barnen kommer från heterogena bakgrunder. Annika Welander Håkansson har att förhålla sig till föräldrar som vill att pedagogerna ska kalla barnen för hen och efterfrågar veganmat. Men här finns även föräldrar som inte har möjlighet att tycka så mycket alls: mammor och pappor som har barn på introduktionsavdelningen, saknar svenska språket och är fullt upptagna med att vänta på besked om de får uppehållstillstånd eller inte.

– Var familjerna än befinner sig och vilka åsikter de än har, så är mitt mål att vi alltid ska lyssna och bemöta dem på ett bra sätt. Det är a och o för att föräldrasamverkan ska fungera, säger Annika Welander Håkansson.

Hon hänvisar till en modell av barnläkaren Lars H Gustafsson som innebär positivt förstärkande av föräldrarna i deras föräldraskap.

– Det har framför allt varit viktigt på vår introduktionsavdelning för nyanlända. Men det är ett arbetssätt som är lika viktigt vilka föräldrar det än handlar om.

På introduktionsavdelningen har man hittat ett sätt att få föräldrarna delaktiga bortom språkhinder. Pedagogerna bjuder regelbundet in till högtidsfriande. Alla traditioner som representeras i aktuell barngrupp uppmärksammas: alltifrån ramadan till koptiskt nyår.

– Det är stor uppslutning. Man gör något tillsammans, bakar kakor från ursprungslandet, har kul. Det går bortom att sitta på varsin stol och lyssna på ett föräldramöte med tolkhjälp.

Och när åsikterna går isär i Annika Welander Håkanssons kontakt med föräldrar på någon av hennes förskolor eller när föräldrar kräver saker som hon inte anser är rimligt för hennes pedagoger att leva upp till, då är det tryggt att kunna hänvisa till läroplanen.

– Inom förskola och skola har vi ett tydligt uppdrag, det är inom de ramarna vi bör utforma verksamheten. Som skolledare har vi ett ansvar att förklara det för föräldrarna.