Klassens flygplansdelar fogas samman till en helhet – precis som skolämnena teknik, matte och fysik. – Tekniken gör de andra ämnena intressanta. Den ger ett sammanhang och väcker frågor, säger läraren Niklas Zackrisson.
Just den här verkstaden råkar ligga i NO-salen, en trappa upp på skolan Vittra Lambohov. Montörer är eleverna i klass 8. De har tekniklektion och bygger flygplansmodeller av balsaträ.
Vid dragskåpet står Gabriella Bjurhamn och Isabelle Uddin och penslar aceton på vingen för att få papperet att fästa.
– Acetonet löser upp lacken så att papperet klistras fast. Det blir lättare än lim, berättar de.
Det lövtunna papperet klistrar de på båda sidorna av vingarna, ovanpå och under. Efteråt penslar de vatten på papperet. Papperet krymper och spänns därmed, så att vingen blir stadigare. Papper på vingarna underlättar flygningen.
– Jag tror det har med luften att göra. Så att inte luften åker in i hålen, säger Sara Åblad.
John Jarlhäll håller med.
– Det är för att luften ska kunna flöda över och under vingen. Det är så det fungerar, säger han.
John Jarlhäll borde veta. Han har alltid varit intresserad av flygplan. Båda hans föräldrar jobbar på SAAB – hans pappa är dessutom hobbypilot.
Flyget har gamla anor i Linköping. Den första flygningen gjordes där 1911 av flygbaronen Carl Cederström, och år 1937 grundades SAAB. ”Bruket”, som Niklas Zackrisson skämtsamt kallar företaget.
– Vrålet av jetmotorer är lika vanligt här som dånet av en fors i Norrland, säger han.
Ganska naturligt att eleverna bygger flygplan alltså – det ligger i Linköpingsluften, kan man säga. Niklas fick idén till projektet en rast när eleverna kastade pappersplan i klassrummet. Han lät dem fortsätta på matematiklektionen. De kastade flygplanen, mätte kasten och beräknade medelvärden.
Han blev också inspirerad av historieprojektet nyligen, där teknik och teknikhistoria med uppfinningar ingick som en del. Några elever valde då att berätta om flygplan och hur uppfinningen har påverkat samhälle, individ och miljö.
Efter 20 minuters byggande avbryter Niklas arbetet för en stunds teori. På tavlan ritar han upp ett par flygplansvingar. Han undrar varför vingarna består av så många delar.
– Kanske blir det för tungt annars. Och det blir stabilare när det är många pinnar, svarar Isabelle Uddin.
– Bra, det blir lätt och stabilt. Det blir också stadigare med papperet. Finns det andra konstruktioner som är liknande, med pinnar och ett skal, undrar Niklas.
– Globen, minns flera elever från tidigare lektioner.
Niklas berättar hur hårt papper blir när man lackar det. Han berättar också om när han byggde sin havskajak.
– Skalet gör jättemycket. När duken kom på pinnbygget så blev det stenhårt. Det är samma teknik som när man bygger fackverksbroar, minns ni?
Tillsammans pratar de också om varför det måste vara en vinkel på vingarna och hur det egentligen kommer sig att ett plan kan flyga. De glidflyger in i fysikens kraft och energi när Niklas påminner om Newtons tredje lag, att krafter uppträder parvis som kraft och motkraft. De samtalar om olika teorier varför planet flyger, om hastighetens betydelse och vingarnas form. Sedan återgår de till det praktiska arbetet.
När flygplanen är färdiga ska det bli flyguppvisning. Som tur är har skolan en rymlig skolgård som kommer att fungera bra som start- och landningsbana. En annan fördel är att Niklas Zackrissons lektionspass ofta är långa. Då hinner man med mycket. Utan problem kan eleverna gå ut och flyga med flygplanen, mäta, räkna och diskutera – allt på en dag.
– Jag slipper det här att de inte kommer ihåg vad vi gjorde sist.
Genom att eleverna bygger flygplan i tekniken lär de sig praktiskt hur man läser ritningar och följer en instruktion.
– I början hade de jättesvårt att förstå ritningen och de olika perspektiven. Men i nästa projekt ska de få prova att göra egna ritningar.
Dessutom lär sig eleverna förstå konstruktion och hållfasthet. Det blir tydligt och konkret att det i princip är samma konstruktion som gäller för ett flygplan som för Globen eller en primitiv hydda.
När man startar projektet med att bygga tillsammans, får klassen en gemensam erfarenhet att utgå från i den fortsatta undervisningen. Niklas lät medvetet eleverna börja direkt med flygplanen utan att berätta så mycket innan.
– Efter ett tag kom frågorna: ”Niklas, du måste förklara hur ett flygplan funkar!”
Det blev ett naturligt avstamp in i fysikämnet. Flygprojektet integreras också med matematiken. Att arbeta ämnesövergripande med teknik är tacksamt, eftersom eleverna tycker att teknik är roligt, menar Niklas.
– Tekniken gör matten och fysiken intressant. Den ger ett sammanhang och väcker frågor.
I matten planerar eleverna själva mattepass som anknyter till flygplanen utifrån förmågorna och det centrala innehållet i kursplanen. Niklas Zackrisson vill att eleverna ska arbeta mer med kursplanen nu när de går i åttan. Givet är att de precis som med pappersplanen ska kasta, mäta och beräkna medelvärden. Han tänker sig också att eleverna ska försöka beskriva flygplanets flykt, både grafiskt och genom en formel. Med formeln ska de kunna beräkna när planet landar ifall man släpper det från en högre höjd. Men eleverna kan förstås ha fler idéer. Det finns plats för improvisation.
Det är första gången Niklas Zackrisson har ett liknande projekt i teknik. Man behöver inte fundera så mycket i förväg, tycker han, utan prova.
– Jag har inställningen att det verkar kul, vi testar. Så utvärderar vi i efterhand vad som var effektivt lärande.
I kursplanen för teknik ingår inte bara att kunna bygga efter instruktioner. Man ska också kunna lösa problem som uppstår under resans gång. Niklas Zackrisson visar ett flygplan med en tvärslå mellan vingpartierna. Vinkeln mellan vingarna blev för trubbig, så gruppen fick lossa dem, limma om och förstärka med en list.
– Det kommer nog att fungera.