En halvtimme i veckan spelar femteklassarna i Veberöd schack på mattelektionen. Och de är inte ensamma; schackmatte blir mer och mer populärt i hela landet.
Stefan Beskow placerar ut några plastpjäser på det upphängbara tygbrädet.
– Kommer ni ihåg vad uttrycket ”mumsfilibabba” står för när man spelar schack? frågar han sina elever.
Många händer är i luften: Ta om det är gratis, om draget inte kostar dig något.
Nu ska eleverna förklara vilket drag som är gratis utifrån den konstellation som deras matematiklärare ställt upp. Flera förslag beskrivs genom att eleverna anger rutornas koordinater på schackbrädet.
Därefter är det dags att repetera värdet på de olika pjäserna så att eleverna kan räkna ut vem som vann, ifall spelet måste avbrytas innan någon blivit schack och matt (se rutan till höger).
En del elever diskuterar livligt vad som kan vara ett smart drag, andra koncentrerar sig under tystnad. Emilia Larsson, som i dag spelar med Adam Lukasiewicz, kunde lite schack sedan tidigare men säger att hon redan efter ett par månader har lärt sig mycket.
– Det är väldigt bra för koncentrationen, säger hon.
Emilia Larsson tycker att all matte är rolig men att schack är roligast.
– Vi brukar prata om olika drag på rasterna, berättar hon.
Stefan Beskow har varit mattelärare på Svaleboskolan sedan 2004. För några år sedan införde han schack som elevens val från fjärde klass. Ibland var det 70 minuter en gång i veckan, ibland två heldagar per termin.
– Intresset växte hela tiden och vi anordnade turneringar på skolan. Redan då kunde jag se att elever som normalt hade koncentrationssvårigheter kunde sitta upp till en timme framför schackbrädet, berättar han.
Stefan Beskow vände sig till skolans rektor med förslag om att införa schack på själva mattelektionerna.
– Jag hade haft kontakt med riksinstruktören Jesper Hall och hade även läst artiklar om att det kunde vara en bra pedagogisk metod. Så vi bestämde oss för att prova och nu använder vi schack i matteundervisningen en halvtimme i veckan från höstterminen i femman.
Stefan Beskow berättar att schackmatten tränar flera av de förmågor som anges i kursplanen. Flera element i schack liknar dem i matten. Åttans tabell är till exempel direkt överförbar på schackbrädet med sina 64 rutor liksom koordinater när eleverna ska ange schackpjäsernas placering.
– Det står också att eleverna ska lära sig strategier för matematisk problemlösning. Här tycker jag att schacket kommer in. Du måste hela tiden tänka i flera steg och svara på motståndarens drag. Varje drag innebär en ny lösning i och med ditt motdrag.
På flera sätt liknar schack annan, mer traditionell, problemlösning. Du tränar din koncentration och ditt tålamod att tänka i flera steg för att nå målet.
– I problemlösning jobbar du med att ha flera olika värden i huvudet och måste göra flera uträkningar för att nå målet. I schack har du i stället flera olika drag i huvudetoch måste tänka flera drag framåt för att nå målet.
– Så småningom kan även mönsterseende komma in som ett moment gemensamt för matte och schack, fortsätter Stefan Beskow.
En annan vinst med schackundervisningen, menar han, är att konstellationerna i klassrummet förändras.
– Vissa elever skulle aldrig hänga med en viss annan elev på rasterna, till exempel. Men här hittar de varandra i en samvaro som annars inte skulle uppstå.
Stefan Beskow tillägger att det är normalt i matten att arbeta med tankenötter. Och det tycker eleverna är roligt.
– Nu kan vi använda ett 1 400 år gammalt spel där vi på ett lustfyllt sätt konsekvensbedömer och löser problem i flera led!