Föreläsare i skolan får dubbelt betalt

Lärarnas tidning har granskat den växande branschen av externa föreläsare som anlitas av skolor och kommuner för lärares kompetensutveckling. 135 kommuner nämner drygt 350 namn som anlitades under förra läsåret för att tala för skolpersonal vid fortbildningsdagar och liknande.

 

Kommunerna lägger mycket olika summor på detta men sammantaget handlar det om många miljoner.
Knappt 100 av talarna kommer från universitet och högskolor. Vi har granskat de mest förekommande namnen. De flesta fakturerar till egna företag och flera av dem drar in mycket pengar på sin sidoverksamhet, ibland mer än vad de tjänar på sin heltidstjänst på lärosätet.

 

Mest anlitad är Christian Lundahl, vars föreläsning "bedömning för lärande” närmare 20 av de svarande kommunerna köpte in 2011/2012.  Vissa flera gånger. Föreläsningen bygger på hans bok med samma namn och han har varit ute och talat i snitt en gång i veckan det senaste året.

 

– Eftersom det är implementeringsår för det nya betygssystemet har det jag har att säga varit väldigt efterfrågat. Boken landade i rätt tid och jag tycker att det är viktigt att åka ut och tala, säger Christian Lundahl.

 

Han är anställd som lektor och lärare vid programmet för studie- och yrkesvägledning vid Stockholms universitet med en månadslön på 43 000 kronor. Sedan i mars jobbar han dock bara 30 procent i Stockholm. Då blev han också professor i pedagogik på halvtid vid Karlstads universitet, för vilket får han får hälften av en heltidslön på 51 000 kronor. En dag i veckan har han tjänstledigt för att jobba åt sig själv.

 

Christian Lundahl har både ett aktiebolag och en enskild firma. För de aktuella föreläsningarna har han debiterat kommunerna mellan 15 000 och 20 000 kronor  (plus moms och resekostnader), ibland till den enskilda firman och ibland till aktiebolaget.

 

– Det vanligaste är att jag talar i tre timmar. Jag tar 5000–6000 kronor i timmen inklusive sociala avgifter ungefär. Det beror på sammanhanget, hur stort det är och hur mycket jag måste anpassa föreläsningen, säger Christian Lundahl.

 

Enligt honom räcker en dag i veckan för att sköta de privata uppdragen. Han tycker inte att de konkurrerar med det han gör vid Stockholms universitet.

 

– Det var Arbetslivsinstitutet – som inte längre finns – som finansierade min avhandling och boken är ett läromedel som delvis är skriven utifrån den. I Stockholm har jag forskningsmedel för att studera bedömning ur ett mer historiskt perspektiv.

 

I Karlstad kan dock saken hamna i ett annat läge och Cristian Lundahl uppger att han nu har börjat säga nej till nya förfrågningar om att åka ut och tala.

 

– Jag ska hjälpa Värmlandsregionen med bedömningsfrågor och det jag föreläser om ligger inom ramen för min professur i Karlstad. Jag får diskutera med universitetet om jag kan åka ut även till andra kommuner eller om det är konkurrerande bisyssla, säger Christian Lundahl.

 

Torbjörn Hortlund är utbildningsledare vid rektorsutbildningen vid Uppsala universitet. Han är tjänstledig på 20 procent, enligt uppgift till universitetsförvaltningen för att forska,  och får 80 procent av sin heltidslön på 42 500 kronor. Alla anställda vid universitetet är skyldiga att anmäla bisysslor och att intyga, på heder och samvete, om de inte har sådana. Han har intygat att han inte har några bisysslor.

 

Torbjörn Hortlund har dock ett aktiebolag – Hortlund utbildning AB. På företagets hemsida erbjuder han föreläsningar, handledning och uppdragsutbildningar, där han under en längre period följer och deltar i skolans/kommunens förändringsarbete. Förra läsåret anlitades han av bland annat Eskilstuna – vid 14 tillfällen à 18 00 kronor exklusive moms, totalt 252 000 kronor.

 

Enligt årsredovisningen för 2011 var bolagets nettoomsättning knappt 1,7 miljoner kronor och resultatet 252 885 kronor. Torbjörn Hortlund tog ut en lön ur bolaget på 650 000 kronor och en aktieutdelning på 120 000.
När Lärarnas tidning ringer Torbjörn Hortlund säger han att han inte är ute och föreläser särskilt mycket. Men när det sker är det alltid genom det egna bolaget.

 

– Jag har fyra föreläsningar nu kring skolstarten. Det var mer förr.

 

Men du var 14 gånger bara i Eskilstuna det gångna läsåret.
– Där är det ett annat upplägg. Jag är processledare och jobbar med rektorer och samtalsledare på 23 skolor i fyra års tid med två andra konsulter.

 

Vad är det ni gör?
– Vi träffar dem tre gånger per termin och ger stöd och verktyg i processen ute på skolorna. Det handlar både om läroplanen och andra innehållsfrågor och om att leda kolleger.

 

Vad har du för taxa?
– Det är lite olika. I Eskilstuna försöker jag lägga mig på samma nivå som mina kolleger. Sedan beror det på hur stort antal jag träffar – har jag en föreläsning för 4000 personer i Västerås blir priset ett annat.

 

Du utbildar rektorer både privat och på Uppsala universitet. Konkurrerar du med din arbetsgivare?
– Det är två helt olika saker. På universitetet jobbar jag med den statliga rektorsutbildningen. I Eskilstuna är det mer hands on och väldigt konkret.

 

Är detta förankrat hos dina chefer?
– Ja, absolut.

 

Borde inte detta ingå i din tjänst på Uppsala universitet och eventuella intäkter gå dit?
– Många anställda på universitetet gör den här typen av saker i egen firma. Och jag jobbar bara halvtid.

 

Enligt  personalavdelningen jobbar du 80 procent.
– Ja, nu gör jag det men förut var jag tjänstledig mer. Min arbetsgivare har sagt att det är okej att göra detta på 20 procent och det räcker för mig.

 

Du har också intygat att du inte har någon bisyssla. Varför då?
– Jag var osäker hur jag skulle göra men kom fram till att detta inte är någon bisyssla eftersom jag inte jobbar heltid på universitetet. Det jag gör i företaget ryms inom de 20 procenten.

 

Men ryms det verkligen? Du fakturerade bara Eskilstuna 252 000 kronor förra läsåret.
– 14 dagar på ett år tycker jag inte är inte mycket. Och det är bara där jag har ett så stort uppdrag.

 

Anders Jönsson är biträdande professor i utbildningsvetenskap vid högskolan Kristianstad och ett exempel på en akademisk föreläsare som inte jobbar åt sig själv. I våras var han ute och föreläste om sitt område betyg och bedömning för lärare och skolledare åtta gånger. Pengarna går till hans egen institution via högskolans uppdragsbolag.

 

– Jag anser att det ingår i mitt jobb att föreläsa. Det är möjligt att jag skulle kunna ha det som bisyssla om jag hade velat men jag har aktivt valt att inte ha det så. Verksamheten tenderar att svälla ut om man tjänar pengar på det och jag är rätt mån om att hålla mina arbetstider, säger Anders Jönsson.