”Mer fokus på fritt skapande”
Slöjd har alltid varit mitt intresse, arbetssättet passar mig, därför var det mitt första val av inriktning. Jag tycker det är roligt att slöjda och den glädjen vill jag sprida till eleverna. Engelskan valde jag mer som motvikt. Det är ett mer teoretiskt, men precis som slöjd mycket användbart ämne. Här i Göteborg läser vi både trä och textil; det känner jag mig nöjd med, säger Johanna Karlsson, 24 år.
– Som det är i dag anser jag att slöjd som ämne ser olika ut ute på skolorna. Oftast är det manliga lärare i träslöjden, undervisningssätten skiljer sig åt och salarna ser olika ut. Men att det är så nu, betyder inte att det behöver vara likadant i framtiden. Man kan bana nya vägar och öppna för nya synsätt. Vi behöver inte den här distinkta uppdelningen mellan olika slöjdformer utan kan blanda trä, textil och metall.
– Visserligen pratas det mycket om att slöjdämnet är på väg att försvinna, men jag tror ändå att mina möjligheter att få jobb när jag kommer ut är goda. Dels är jag flexibel och kan tänka mig att flytta till en annan stad och dels börjar många verksamma lärare bli äldre och närma sig pension, då behövs det ju nya .
– Hur det kommer att bli för mig när jag väl kommer ut och börjar arbeta är svårt att veta. Det handlar ju mycket om vilka förutsättningar som ges just på den skolan där jag hamnar. Mycket beror också på hur mycket man utvecklar slöjdundervisningen. Kanske är det just för att lärarkåren är rätt gammal och att många slöjdlärare jobbar ensamma, som undervisningen inte riktigt har hängt med i tiden. Jag tror att den behöver anpassas mer till dagens samhälle.
– Jag har aldrig tänkt på slöjd som en möjlighet till själens uttryck. Där ligger slöjden nog lite bakom dans och bild som oftare används för att uttrycka känslor och upplevelser. Kanske skulle det vara bra om slöjden hade lite mer fokus på det fria skapandet och lite mindre på att det ska bli rätt och riktigt och raka linjer hela tiden.
– I min framtid som slöjdlärare vill jag göra eleverna mer medvetna om hur målen faktiskt ser ut. Det är hur de planerar, tänker och arbetar utifrån målen i kursplanen, som ska värdesättas. Det är inte lådan som de snickrar som ska betygsättas, utan hela processen.
”Var tydlig med vad slöjden står för”
Att jag valt svenska som andra inriktning är ett strategiskt val. Träslöjd däremot är mitt första val. Trä har alltid funnits nära mig, framför allt själsligt men också för att jag alltid fått vara med och hålla på hemma. Träslöjd var mitt favoritämne i skolan och jag hade faktiskt slöjdläraryrket i tankarna redan i andra klass i lågstadiet. Vi hade en kvinnlig träslöjdslärare och det var så häftigt. Jag är utbildad möbelsnickare, men efter bara en kort tid som snickare kände jag att det inte var vad jag ville göra. Nu på lärarprogrammet känner jag att jag har hittat helt rätt, säger Hanna Olofsson, 26 år.
– Om slöjdämnet ska ha en framtid så tror jag att man måste vara mer tydlig med vad slöjden egentligen står för. Jag tror att både föräldrar och elever har bilden av att i slöjden, där gör man produkter helt enkelt, och att det inte direkt är något som gynnar framtiden. I stället måste vi visa att det är arbetsgången fram till produkten som räknas. Vi måste visa på hur slöjdprocessen utvecklar individen.
– När jag läser kursplanerna och målen så tycker jag mycket handlar om att eleverna ska lära sig att våga. Slöjdämnet är väldigt praktiskt och jag tycker att det handlar mer om det, än om kreativitet och design. Det handlar om att eleverna ska tro på sig själva och sin förmåga, så att de vågar skruva upp den där hyllan när de har flyttat hemifrån. När man hör målen och när man ser elevernas utveckling är det svårt att förstå dem som vill plocka bort slöjdämnet.
– Visst kan undervisningen förändras och säkert göras än mer relevant än i dag, men vad man inte får plocka bort är elevernas inflytande. Att eleverna får vara delaktiga är viktigt och inte så vanligt i andra ämnen.
– När jag är färdig med utbildningen kommer jag nog att söka mig tillbaka till västkusten som jag kommer ifrån. Fast först gäller det att få in en fot i läraryrket, så några direkta önskemål har jag inte formulerat ännu. Men något som jag gärna skulle vilja är att samarbeta med andra lärare, att eleverna får arbeta med ett projekt som involverar flera olika ämnen.
– Jag har funderat mycket på vad jag vill förmedla till eleverna. När jag håller på med trä så uttrycker jag inte en viss känsla eller får utlopp för ett visst humör eller så. Däremot blir jag glad av det jag gör. Det känns härligt att sätta händerna i något och att känna: ”Wow, jag fixade det, det där gjorde jag bra!” Jag vet att det är jättesvårt, men det är den glädjen och känslan jag vill förmedla till eleverna.
”Slöjden ger öppen kommunikation”
Jjag har just börjat min första slöjdkurs och har inte fått välja min andra inriktning ännu, men jag kommer att välja SVA – svenska som andraspråk. Jag har en djupare tanke med mitt ämnesval än att bara lära ut slöjd, Jag vill hjälpa barn i allmänhet och ser slöjden som en bra form för elever som har problem i skolan. Både elever som har problem med det teoretiska och elever med språksvårigheter kan ha svårt att koncentrera sig i de teoretiska ämnena. För dem kan slöjden fungera bra. I slöjden tränar och utvecklar man motoriken och inte minst självförtroendet. Elever som känner att här gör jag bra ifrån mig får en helt annan inställning till sig själva, säger Patrick Carlsson, 36 år.
– Slöjden ger också möjligheter till samtal som inte de teoretiska ämnena gör. Man kan ju utföra en praktisk handling och prata samtidigt. Det ger en mer öppen och mindre styrd kommunikation.
– Om slöjdämnets framtid vet jag inte så mycket men jag funderar på att skriva min B-uppsats om det. Redan som slöjden är i dag är den viktig men kanske kan den inte vara kvar i sin nuvarande form. Kanske bör den utvecklas för att passa bättre in i framtiden. Själv skulle jag vilja väcka tanken på entreprenörskap hos eleverna, eller så ett frö hos barnen att fundera kring hantverksutbildningar och hantverksyrken.
– Förr kände jag mig väldigt less på ungdomar, tyckte bara de rände runt. Men man kan ju inte bara klaga. Det är bättre att försöka förstå. Jag har gått från att tänka ”bunta ihop och slå ihjäl dem” till att mer tänka ”separera och entusiasmera”.
– Det dröjer länge än innan jag är färdig lärare. När jag väl kommer ut så spelar sånt som var skolan ligger och hur stor den är mindre roll. Det viktiga för mig är vad skolan har för visioner med slöjden. I framtiden ser jag mig i en skola i någon av Stockholms förorter. Förhoppningsvis kommer jag att lyckas ta med mig mina egna djupare tankar kring slöjden dit. Kanske undervisar jag elever i årskurserna sju, åtta och nio.
– För de elever som har tappat engagemang och intresse för skolarbetet, kan slöjden vara ett verktyg att nå de nationella målen i skolans alla teoretiska ämnen.
”Kreativiteten viktigare än tekniken”
Först var jag inne på bild, det har jag varit i hela mitt liv. Men sen började jag sticka och tyckte det var jätteroligt. Jag kände att det här vill jag lära mig allt om! Och på den vägen är det. Men jag har bild som min andra inriktning. Det var inte en kombination som de rekommenderade på utbildningen. De tyckte mer att man skulle välja något teoretiskt ämne, men det brydde jag mig inte om, säger Åsa Gustavsson, 30 år.
– När jag varit ute på praktik har jag hört många som varit oroliga för hur det ska gå för slöjden och egentligen för alla estetiska ämnen. Det känns som om alla kreativa ämnen lever farligt just nu.
– Jag har läst lite i de nya kursplanerna för slöjd i grundskolan och tycker att de handlar mycket om teknik. För hundra år sedan var det livsviktigt att veta hur man stickade en strumpa. Det kan man knappast säga i dag. Nu för tiden är kreativiteten viktigare än tekniken i slöjden.
– Om jag kommer att få något jobb som slöjdlärare här i Umeå är väl tveksamt. Vi har planer på att flytta framåt sommaren. Vi flyttar dit där jag får jobb helt enkelt. Jag har inte några direkta önskemål om var jag vill jobba, men jag vill gärna hamna på en större skola där jag kan få en kollega inom samma ämne.
– Det som är bra med slöjd är att eleverna får följa något från ax till limpa. Det får de sällan i andra ämnen. I slöjden knyts också många ämnen ihop och eleverna får möjlighet att praktisera sånt som de lär sig i andra ämnen som matte, samhällskunskap och miljö.
– Möjligheter till personlig utveckling i textilslöjden handlar rätt mycket om vilket material man väljer. I sömnad är det ganska mycket teknik men stickning och virkning är mer som skulptering, där kan man lattja lite som man vill.
– Hur ska vi få omgivningen att ta slöjdämnet på allvar och inte bara se det som ett ”hopp- och lekämne”, samtidigt som vi vill att det ska skilja sig från de teoretiska ämnena och ge utrymme för helt andra sidor hos eleverna? Den och andra frågor kring slöjdens framtid har jag brottats med under hela utbildningen. Men något svar har jag ännu inte hittat – tyvärr.