Den 2 mars antog riksdagen regeringens förslag om lärarlegitimation. Från den 1 juli 2012 krävs legitimation för att få fast anställning som lärare och för att få sätta betyg. En massiv fortbildningsinsats behövs för att kunna legitimera alla som saknar full behörighet – något en tredjedel av alla slöjdlärare gör.
– Nu måste både stat och kommuner avsätta resurser som täcker kostnaden för att legitimationen ska bli den succé den förtjänar. Alternativet blir för många lärare att avstå från att läsa in sin behörighet eller för skolorna att sänka lärartätheten ytterligare från en redan låg nivå, säger Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande.
Peter Hasselskog, ledamot i Lärarförbundets ämnesråd för slöjd och universitetslektor vid slöjdlärarutbildningen i Göteborg, är – i likhet med förbundet i stort – positiv till legitimationen:
– Jag tror att en legitimation kan höja läraryrkets status. Den kan också vara en morot – både för icke behöriga lärare och för skolledare – att se till att de som saknar behörighet skaffar sig det, säger han.
även han trycker på att reformen måste kompletteras med kompetensutveckling. Det handlar inte minst om fortbildning av alla de icke behöriga, som arbetar som lärare. Omkring en tredjedel av totalt cirka 6 000 slöjdlärartjänster innehas av lärare som saknar pedagogisk utbildning och/eller utbildning i ämnet – en hög andel. Peter Hasselskog ser lösningen i validering och skräddarsydda, kompletterande kurser.
han tror att legitimationen kan inverka positivt på utomståendes syn på slöjdämnet, som i dag ofta präglas av att man tror att det handlar om rena hantverkskunskaper. I stället hoppas han att man ska få upp ögonen även för den kompetens som pedagogisk utbildning ger.
Lars Svensson, utredare på Lärarförbundet och sekreterare i ämnesrådet slöjd, tror att legitimationen kommer att få positiva effekter för slöjdlärarna. Det finns dock praktiska problem som måste övervinnas:
– Det kommer att bli obligatoriskt för alla nyutbildade lärare med en introduktionsperiod, under handledning av en mentor. Nu gäller det att huvudmännen ger goda förutsättningar, så att det finns tillräckligt med slöjdmentorer ute på skolorna. Finansieringen av introduktionsperioden är heller inte tydlig, säger han.
Han befarar att lärarutbildningen kan bli en flaskhals, eftersom det redan finns så pass få utbildningsplatser och fortbildningsbehovet ser ut att bli stort.
Peter Hasselskog understryker att frågan om lärarlegitimation hänger nära samman med den nya lärarutbildningen och examensrätterna.
– Det är samma utbildningsdepartement som står bakom reformerna, men de går på kollisionskurs med varandra, hävdar han.
Han beklagar att Konstfack inte fick examensrätt i slöjd (även om de söker igen) – nu kommer det bara att finnas slöjdlärarutbildningar på tre platser i landet, varav ingen i Stockholm (se Söjdforum 1/2011). Utbildningsplatserna är redan starkt begränsade, färre slöjdlärare utbildas än går i pension – räcker resurserna även till fortbildning av icke behöriga?
en aspekt på legitimationen som är specifik för slöjdlärare är om behörigheten ska gälla slöjdämnet i sin helhet, oavsett vilken utbildning den enskilde slöjdläraren har. En stor majoritet av de slöjdlärare som är verksamma i dag är utbildade i antingen textil- eller trä- och metallslöjd. Samtidigt är ju slöjdämnet sedan alltsedan Lgr 80 ett enda, sammanhållet ämne och eleverna får ett betyg i det. Kommer då de lärare som är utbildade i enbart den ena slöjdarten att få lärarlegitimation i hela slöjdämnet och behörighet att sätta betyg även i den slöjdart som de inte har utbildning för?
Lee Gleichmann Linnarsson arbetar med legitimationsfrågor vid Skolverket:
– Vi kommer att legitimera mot ämnet – i detta fall slöjd – och mot årskurs. Huruvida en lärare är utbildad i den ena eller den andra slöjdarten ska inte ha någon betydelse, säger hon.
Hon understryker dock att riksdagsbeslutet om lärarlegitimation just har fattats och att det vid denna tidnings pressläggning ännu inte har kommit någon förordning från Utbildningsdepartementet, med eventuellt bemyndigande för Skolverket att utfärda föreskrifter.