Yrkeselever som läser in högskolebehörighet på komvux ska få samma chanser som elever på högskoleförberedande att söka populära program på högskolan. Det föreslår regeringen.
I den nya gymnasieskolan som börjar gälla i höst får inte elever på yrkesprogram längre högskolebehörighet med automatik. Men yrkeseleverna kan skaffa sig högskolebehörighet på två sätt:
Antingen genom att under gymnasietiden läsa in den svenska och engelska som behövs för att få högskolebehörighet. Eller genom att senare läsa in denna behörighet på komvux.
I dag hamnar de elever som i efterhand kompletterar sina betyg på komvux i en sämre kvotgrupp, där det inte finns lika många högskoleplatser att fördela. Avsikten med det har varit att uppmuntra eleverna att anstränga sig i gymnasieskolan och att göra det svårare att antas till högskolan för den som kompletterar i efterhand, genom att till exempel läsa upp ett betyg.
I en promemoria föreslår regeringen att den skillnaden inte ska finnas kvar i den nya gymnasieskolan.
Flera av remissinstanserna till gymnasieutredningen framhöll att den som kompletteringsläser för att få en grundläggande behörighet, alltså inte läser upp betygen, inte bör drabbas negativt av denna ansträngning. Regeringen håller med och tycker inte heller att det är rimligt att ge dessa yrkeselever sämre möjligheter att söka program på högskolan.
Därför föreslår regeringen att den som i efterhand läser in högskolebehörigheten på komvux ska hamna i samma kvotgrupp som den som klarar av högskolebehörigheten under gymnasietiden.
Promemorian från regeringen är nu ute på remissomgång.
Stefan Helte