Learning study zoomar in svårigheterna

– Lärare ska själva äga frågan om vad de ska utveckla. Att systematiskt bygga kunskap om sin egen praktik är viktigt för att kunna slå ifrån sig alla angrepp på yrket.

Rebecka Florin Sädbom är gymnasielärare i samhällskunskap och religion och kommundoktorand på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hon började med att undersöka hur lärare upplever att arbeta i en målstyrd verksamhet. Hur kommunicerar de målen till eleverna?

Det finns ett glapp mellan målens formuleringar och hur lärare ska få dem till konkreta undervisningssituationer. Lärare saknar ofta verktyg att titta på sin egen praktik. Det är viktigt att diskutera vad det innebär att kunna något, tycker Rebecka Florin Sädbom.

– Att omvandla lärandemål till undervisning är svårt. Det handlar om att ta reda på vilka förmågor som ryms i dem. Givetvis ska man konkretisera målen, men gör man det utan att problematisera innehållet kan det lätt bli det enkelt mätbara som hamnar i fokus.

Genom en doktorandkurs om praktiknära skolforskning blev Rebecka Florin Sädbom intresserad av learning study. Hon ville se vad som händer med samhällskunskapslärares sätt att diskutera kursplanemålen och dess ämnesinnehåll när de arbetar utifrån learning study.

Den nationella utvärderingen för grundskolan 2003 visade att elever har en mer eller mindre fragmentarisk kunskapsbild i ämnet. Många saknar de begrepp som behövs för att resonera om exempelvis demokrati i ett komplext sammanhang.

– Vi lärare måste fundera över vad elever ska ha med sig, säger Rebecka Florin Sädbom.

Det tog ett tag att hitta en lärargrupp till studien. Arbetet tar tid, minst två terminer, och kräver resurser. Det är viktigt att ha skolledningens stöd.

En learning study innehåller flera steg och brukar beskrivas som en cykel. Det börjar med att lärare och forskare tillsammans formulerar ett lärandeobjekt, det vill säga något som de har upplevt att deras elever har svårt att lära sig.

Lärarna i Rebecka Florin Sädboms studie ägnade mycket tid åt att diskutera vad en rättighet är.

– Eleverna har ofta tanken att ”Jag kan säga vad jag vill, det är min rättighet”. De satte rättighet kontra rättvisa – inte skyldighet.

Att diskutera sig fram till hur de skulle kunna koppla rättighetsbegreppet till yttrandefrihetslagen och samhällets demokratiska plattform var en lång process. Det gällde att komma åt att man faktiskt inte får säga vad som helst, till vem som helst.

– Eleverna ska förstå att de individuella rättigheterna ibland inskränks av lagar, till exempel diskrimineringslagar.

För att ta reda på vad eleverna hade för kunskaper om området skapades ett förtest. Det visade sig att eleverna inte alls hade grepp om saker lärar-na tagit för givna. Nästan alla svarade att ”man får säga vad man vill”.

Tillsammans med Rebecka Florin Sädbom planerade arbetslaget en lektion där variationsteorin användes. Den första läraren prövade i klassrummet och lektionen filmades. På nästa möte analyserades filmen och lektionen reviderades, sedan var det dags för nästa lärare. Processen upprepades ytterligare en gång.

Testet efter den andra lektionen gav inte så bra resultat.

– Vi vet vad det beror på. Innehållet presenterades på ett sätt så att det inte gick att lära sig.

Resultatet efter lektion tre blev bättre. Det berodde bland annat på hur innehållet iscensattes och i vilken ordning det presenterades. Ett kvitto på att de lyckats komma åt några kritiska aspekter, menar Rebecka Florin Sädbom.

– Det handlade mycket om hur vi gestaltade begreppen under lektionen. Vi ville ställa begreppet rättighet mot skyldighet och rättvisa mot orättvisa.

Att göra en learning study i samhällskunskap avslöjar ämnets mångdimensionella karaktär eftersom det är komplicerat att avgränsa ett lärandeobjekt, anser Rebecka Florin Sädbom.

– När lärare får prata om ämnesinnehållet får diskussionerna en helt annan dimension. Då upptäcker de att de ser olika på sitt ämne, att målen tolkas olika och att det givna innehållet inte kan tas för givet.