"Ge eleverna många chanser att laborera"

– Laborationer och andra praktiska aktiviteter kan ge fler elever möjlighet att nå dessa mål. När du laborerar är resultatet inte alltid givet. Det ger diskussionsunderlag.

Per Högström är matematik- och NO-lärare och forskare. Hans avhandling Laborativt arbete i grundskolans senare år handlar om vad lärare har för mål med laborationer och hur de kommer till uttryck i undervisningen.

– Jag fann många fler aspekter av laborationer än jag gjorde som lärare.

Att utveckla arbetet med laborationer är ett grundintresse som fått ta mycket plats i hans undervisning både före och efter avhandlingsarbetet.

– Jag vill att laborationerna ska göra att eleverna ställer nya frågor och att deras egna frågor synliggörs.

Laborationer i fysik, kemi och biologi har olika karaktär. De lärare som Per Högström intervjuade tyckte att fysiklaborationer var lättast att genomföra, eftersom de är begränsade till innehåll, berättar han.

– Problemet med kemilaborationer är att eleverna upplever dem som abstrakta. I biologi är laborationerna tidskrävande.

Det är viktigt att eleverna får möta olika typer av laborationer. Ämnena ger olika möjligheter att lösa problem, resonera och argumentera.

– Att möta likheter och skillnader är viktigt för att eleverna ska bilda sig en uppfattning om vad vetenskapliga undersökningar skulle kunna handla om.

Per Högström tror att laborationer har fått ett annat genomslag i undervisningen sedan de nationella proven i NO infördes. Eleverna ska vara aktiva i hela processen. Det är mycket fokus på att de ska planera, utföra och utvärdera laborationer.

– Det är viktigt att lärare får möjlighet att diskutera hur man förhåller sig till det laborativa arbetet och de förmågor eleverna ska utveckla med varandra.

Per Högströms forskning visar att lärare i allmänhet prioriterar förståelsen av begrepp och fenomen. De vill också att laborationer ska öka intresset för naturvetenskap samt att eleverna ska utveckla förmågan att tänka och reflektera runt arbetet.

Han har också tittat på hur laborationsinstruktioner är utformade. Det lärarna tyckte var viktiga mål och det som stod i instruktionerna stämde inte alltid överens.

– Det intressanta är att många lärare tycker att instruktionerna är viktiga. Men frågan är om de överensstämmer med det de vill uppnå.

Ett annat problem är att lärarens avsikt inte alltid var synlig för eleverna. Ofta fanns det fler mål än de som kom fram under laborationen.

– Det är bättre att ha få och tydliga mål än många och otydliga. Det är också viktigt att ha både kort- och långsiktiga mål och att kommunicera dem med eleverna, anser Per Högström.

De kortsiktiga målen kan exempelvis handla om att lära sig hur utrustningen ser ut. De långsiktiga handlar om att sätta det laborativa arbetet i ett sammanhang och att skapa tillfällen till diskussion. Det är också viktigt att ha ett lärandesyfte och visa att det finns många steg på vägen.

– Har man ett syfte kan man besvara frågan ”När får vi spränga?” med argumentet ”Jo, det ska smälla. Men ni ska veta varför”.

Per Högström tycker att elever bör få många tillfällen att laborera.

– Det räcker inte med en laboration för att eleven ska nå målen, snarare ger den möjlighet att nå vissa.

Att arbetet är tidskrävande är något som han medvetet försöker att tona ner. Det gäller att lyfta fram fördelarna och se att varje laboration leder mot det långsiktiga målet. Men allt behöver inte vara detaljplanerat. Det kan vara bra att ge elever möjlighet att planera själva. Något som inte alltid är enkelt, påpekar han.

– Trots att jag forskat på det här, och efter det arbetat i skolan, är det svårt att fånga och utveckla elevernas frågor.

Men det är när lärare vågar ge sig ut på hal is och låter elever arbeta med sina egna frågeställningar som de kan se fördelarna med förhållningssättet. Det kräver ämneskunskap och att man kan lita på den, anser Per Högström.

Han tar ett exempel från sin egen undervisning där några elever funderade över hur långt ljus når. De fick formulera en fråga och med hjälp av en kraftfull laserpekare och ett femtontal speglar undersöka i labbet.

– Till slut gav de upp. Ljusstrålen slutade inte. Efteråt förde vi en diskussion utifrån deras fråga och resultatet. Eleverna var nöjda med resultatet av sin undersökning och tyckte att det var roligt.