Det är viktigt att ha tillgång till laborationsutrustning även i de yngre skolåren, tycker Camilla Olofsson. – Rockarna är viktiga. Så fort eleverna får på sig dem känner de att det är på riktigt.
Camilla Olofsson, lärare i Tunge skola i Kungälv kommun, berättar att de ska göra en laboration som de gjort en gång tidigare. Hon kollar av hur mycket de minns av försöket med blandning av surt och basiskt. Alla sätter på sig labbrockar och glasögon och läser igenom instruktionen.
Marcus, Emanuel och Kajsa hämtar provrör, pipetter, lösningar och BTB och sätter igång. Emanuel fyller det högra provröret till hälften med citronsyralösning. Kajsa droppar natriumkarbonatlösning i det vänstra. Marcus för över lite av den senare till det mittersta och häller i tre droppar BTB.
Alla antecknar vad som händer. ”Det blev blått vilket betyder att det är basiskt”, skriver Emanuel.
Klassen arbetar koncentrerat och fortsätter att experimentera efter att uppgifterna är klara. Deras lärare går runt och diskuterar och kollar att grupperna vet vad som händer. Hon får påminna dem om att det är dags att avsluta och diska utrustningen.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Målet med dagens laboration är att eleverna ska få en känsla för vad pH-värde är och hur man kan förändra det, berättar Camilla Olofsson.
Överst på instruktionslappen står vilket centralt innehåll som den behandlar. Här finns också ett kort teoriavsnitt som beskriver indelningen av lösningar och vilka pH-värden de har.
– Varje laboration börjar med en genomgång av det centrala innehållet. Det är viktigt att både lärare och elever är medvetna om vilket innehåll de arbetar med och vad som ska bedömas.
Efter laborationen skriver eleverna, med protokollet som underlag, en laborationsrapport. Där ska hypotes, beskrivning av hur de gjort och vad som hände samt slutsatser finnas med.
– Skrivandet och efterarbetet är en viktig del, som det trycks mycket på i Lgr 11.
Camilla Olofsson är SO-lärare 4–9 och efter en Lärarlyftsutbildning även matematiklärare. Hon tycker att NO är roligt, men ibland svårt att undervisa i eftersom hon saknar ämneskunskaper. Så är det för många som arbetar med de yngre skolåren, påpekar hon.
– Biologi har de flesta arbetat med, men alla har kanske inte riktigt hunnit med fysik och kemi. Att hoppa över något fungerar inte längre, den nya läroplanen ställer andra krav.
När arbetet med de nya kursplanerna startade började en av hennes vänner, som är läromedelsproducent, att fundera på hur NO-undervisningen för låg- och mellanstadiet skulle kunna utvecklas.
– Hon kom på att jag är lärare och undrade om jag kunde hjälpa till. Jag började läsa och fundera på hur man kan anpassa laborationer för högstadiet till mellanstadiet. Allt blev inte jättebra…
I arbetet med att utveckla materialet är det en fördel att inte vara NO-lärare, tycker Camilla Olofsson.
– Jag vet hur det är att undervisa när man inte har så mycket ämneskunskaper. Det gäller att tänka igenom allt.
Laborationerna ska vara enkla och billiga. Oavsett utbildning ska man våga försöka. Dessutom ska inget vara farligt, poängterar hon.
– Vi är noga med att vi inte använder farliga kemikalier.
Ett problem för dem som arbetar med de yngre skolåren är att det ofta saknas utrustning och utrymme att använda den. Men det är viktigt att ha tillgång till riktigt material, anser Camilla Olofsson.
– Utrustningen spelar roll. Det kommer att krävas av skolorna om de ska göra det Lgr 11 kräver. Eftersom många
som arbetar med yngre elever inte har möjlighet att jobba i halvklass är det viktigt att laborationerna går att göra i helklass. I de flesta klasser har det fungerat bra. Det gäller att som lärare ge sig ut på lite hal is och prova sig fram, tycker hon.
– Många kan vara rädda för att laborera i helklass. Men jag hinner gå runt och även se hur de samarbetar och om de tar ansvar för gruppens arbete.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Dagens laboration är ganska enkel och fungerade även med klass fem. För ett tag sedan hade hon en fyra i halvklass och testade laborationer med magnetism samt atomer och molekyler.
– Molekyler är, trots att det är komplicerat, bra att börja med eftersom eleverna ofta har hört talas om dem innan.
De gick igenom atomens uppbyggnad och skillnaden mellan atomer och molekyler.
I NO-verkstaden finns lådor med atommodeller och eleverna fick
bygga vatten- och koldioxidmolekyler och undersöka dem. Tanken var att de skulle bli medvetna om hur man skriver kemiska beteckningar.
– Det räcker.
Att ämnen ibland går i varandra är bra, tycker hon. Ett exempel är åretruntprojektet med den lilla bäcken som slingrar nedanför skolan. Här kommer miljöarbetet in naturligt.
Eleverna undersöker, med hjälp av handdatorer, hur pH-värdet påverkas under året och varför. De mäter temperatur, syrehalt och vattenflöde.
– Eleverna älskar bäcken. Ibland ger den oss huvudbry, men ofta är den en tillgång.
Handdatorerna gör eleverna teknikavancerade. Det kan verka besvärligt, men använd eleverna som resurser, tipsar Camilla Olofsson.
– Vi satte dem i händerna på eleverna. Det var inga bekymmer, de fixade det snabbt. En elev som får visa något som jag inte kan växer.
Camilla Olofsson försöker att arbeta mycket med laborationer. Helst skulle hon, precis som i matematik, arbeta laborativt minst en gång i veckan.
– Jag ser i matematiken att eleverna förstår mycket bättre när de får arbeta med olika sorters material.