Nätverk för ämnesdidaktisk utveckling

En forskare, några verksamma lärare, två studenter och en lärarutbildare dryftar idrottsämnet i syfte att höja kvaliteten för alla inblandade. Dagens värd är Mikael Londos, lärare i idrott och hälsa och filosofie doktor i pedagogik. Han börjar med att presentera hur man på Malmö högskola tänkt kring idrottsämnet i den nya lärarutbildningen som sjösattes i höstas.

Mikael Londos, som på Malmö högskola framförallt arbetar och forskar inom ämnet idrottsvetenskap och då speciellt om idrott och lärande, berättar stolt att idrott och lärande är det största ämnet i den nya utbildningen: hela 50 studenter började hösten 2011. Han beskriver behörighet och kurser, och eftersom man från Malmö högskolas horisont har olika valmöjligheter kring att utforma ämnesstudierna, frågar han gruppen hur de ser på detta. När den verksamhetsförlagda undervisningen, VFU, kommer in i utbildningen är en av frågorna som dryftas.

Forumet är ett konkret exempel på hur lärarutbildningen kan ta hjälp av verksamma lärare och snart färdiga studenter för att förbättra kurserna för de nya studenterna.

– Vi är varandras bollplank, men vi har också haft inspiratörer utifrån och tar även upp aktuell forskning. Det handlar om ämnesdidaktisk utveckling, något som vi alla här ju är intresserade av, säger Jan-Eric Ekberg, en av initiativtagarna.

Han disputerade 2009 på avhandlingen ”Mellan fysisk bildning och aktivering – En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9” vid Malmö högskola. I avhandlingen kom han fram till att ämnet är otydligt; det finns ingen gemensam terminologi och det råder ingen större enighet kring vad man ska lära sig. Detta medför att olika intressenter får genomslag på olika nivåer. Hans studie visade även att det finns tydlig skillnad mellan vad kursplanerna säger och vad som sedan erbjuds i undervisningen. Kursplanerna har starkt hälsofokus medan föreningsidrotten påverkar det som sker under lektionerna.

– Så det finns lite att ta tag i för att lyfta och vässa ämnet, konstaterar Jan-Eric Ekberg.

De är totalt runt 20 personer som i detta nätverk arbetar med att utveckla idrott och hälsa i lärarutbildningen, men också med att diskutera och förbättra idrottsämnet i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Båda skolformerna har ju nyligen fått nya kursplaner och vad förändringarna innebär egentligen är något som alla behöver fundera på.

Det finns sedan länge ett samarbete mellan Malmö högskola och partnerskolor i de skånska kommunerna. Avsikten med Forum för utveckling av kunskapsområdet Idrott är emellertid mer specifikt fokuserat på ämnesdidaktisk utveckling och diskussioner om till exempel betyg och bedömningsfrågor, kriterier och matriser. Men gruppen kartlägger också behov av kompetensutveckling, presenterar och använder aktuell forskning, och diskuterar nya reformer på skol- och högskoleområdet.

I Forum för utveckling av kunskapsområdet Idrott ingår de lärare som är utsedda av kommunerna för att ansvara för ämnesutvecklingen. I gruppen finns också studenter från högskolan och en grupp lärare i idrott och hälsa från Malmö högskola. Man träffas ett par gånger per termin och arbetar även mellan träffarna.

I dag är lärarstudenterna George Karlsson, som nu är färdig med idrottsstudierna och läser sitt huvudämne religion, och Matilda Lindberg, med huvudämne idrott och lärande, med på mötet. De berättar för de verksamma lärarna om sina studier och hur de har varit upplagda.

– Lärarstudenter har blandats med de som läser fristående kurser och det har inte varit så bra. De andra studenterna är ju inte intresserade av det ämnesdidaktiska perspektivet alls. Att läsa ett ämne utan att ha VFU blir också jättemärkligt och känns inte okej, säger George Karlsson som på eget initiativ skaffat sig verksamhetsförlagd utbildning i ämnet.

När dagens diskussion kommer in på vad som krävs för att vara en bra idrottslärare börjar tankeutbytet verkligen gnistra.

– Idrottslärare får en annan kontakt med eleverna än teoretiska lärare. Det blir en annan mer avslappnad dialog, det skojas mer, man buffar på varandra, säger Mats Jönsson, som är lärare i år 4-9 i ämnena idrott och hälsa, och svenska på Ängaskolan i Ystad.

– Psykologi, kunna prata med eleverna, slussa dem vidare. Det tar oerhört mycket tid. Det psykosociala blir mer och mer markant. Man måste även kunna prata med eleverna om motivation och målbilder, säger Anette Nordh, lärare i idrott och hälsa på Malmö latinskola.

Man måste kunna adressera många problem som finns bland ungdomar, kommer det fram. En lärare i idrott och hälsa måste i dag lära sig om olika kulturer. Många elever har specifika behov som måste lösas. Hur man ordnar tjejsimning i heldräkt kan vara ett sådant.

– Hemspråkslärare vi samarbetar med har i Ystad tagit med eleverna till simningen och det har fungerat jättebra, säger Mats Jönsson.

Matilda Lindberg berättar att hon har fått mycket i utbildningen om idrottens roll i samhället; till exempel om spontanidrott och hur föreningsidrotten avspeglar sig i skolan. Simningen, till exempel, har diskuterats en hel del. Genus, etnicitet och miljö har genomsyrat utbildningen i och med de stora samhällsförändringar vi går igenom.

Forumet diskuterar också andelen friluftsliv i ämnet. Extra relevant för många närvarande eftersom vi befinner oss mitt i Malmö och grönytorna är få.

– Jag är inte utomhus längre. Med undantag av några friluftsdagar med orientering och vandring på Skåneleden är vi inomhus. Det finns inga planer alls där vår skola ligger – de som fanns gör man nu om till parkeringsplatser, säger Anette Nordh.

I Ystad däremot kan man paddla kanot, fiska och orientera utan några problem. Skillnaden i hur yrket ser ut beror mycket på var skolan ligger, enas man om.

Om ämnet är huvudsakligen praktiskt eller teoretiskt är en annan fråga som dryftas liksom implementeringen av de nya ämnes- och kursplanerna. Tonen i forumet är reflekterande, undersökande och eftersinnande. Deltagarna vänder och vrider på frågorna som kommer upp utifrån deras olika ingångar i ämnet.

Mikael Londos uppmanar lärarna att säga till sina kollegor att vad man behöver just nu från Malmö högskola är gymnasieplatser för lärarstudenterna, men även på högstadiet behövs det VFU-platser. Han poängterar att handledarna kommer att få ut mycket själva i och med att de kan dela med sig av sin erfarenhet.

När jag frågar vad Forum för utveckling av kunskapsområdet Idrott betyder för Malmö högskolas del, säger Mikael Londos:

– Detta är verkligen oerhört värdefullt för oss. Men det är ju en win-winsituation, eftersom lärarna och studenterna också kan vara delaktiga. Vi kan dela med oss av våra olika erfarenheter och sammantaget blir det ju ökad kunskap för alla, något som kommer ämnesutvecklingen tillgodo.