50 av de bästa studenterna från de bästa högskolorna och universiteten i Sverige ska lockas att bli lärare. Initiativet kallas ”Teach for Sweden” och kommer ifrån Rektorsakademien.
Syftet med ”Teach for Sweden” är att alla barn i Sverige oavsett bakgrund ska ha rätt att uppnå målen i alla ämnen. Därför ska deltagarna framför allt placeras på skolor i socialt utsatta områden. Idén kommer ursprungligen från USA och finns nu i ytterligare 22 länder.
De studenter som väljs ut ska vara ”ledarskapstalanger” och förbinder sig att arbeta som lärare under två år. Under denna period ska de få såväl ledarskapsutbildning som en formell lärarexamen.
Ida Karlberg Gidlund är verksamhetschef på Rektorsakademien. Hon betonar att de gjort ett gediget förarbete inför lanseringen av ”Teach for Sweden”.
– Vi har gått igenom betygsstatistik från Skolverket, tittat på trender i söktrycket till lärarutbildningarna och dessutom kontrollerat att projektet överensstämmer med gällande lagtexter för skolan.
Är syftet att anställa obehöriga lärare förenligt med det kommande kravet på lärarlegitimation?
– Ja. Studenterna blir inte anställda som lärare utan som ”Teach for Sweden”-kandidater och får alltså ingen tillsvidareanställning. De har redan studerat sina ämnen och kommer att ha rätt poäng för dessa. Så det är själva lärarutbildningen de behöver läsa in. Vi har redan varit i kontakt med Chalmers och KTH.
Hur ska de kunna läsa in en yrkesutbildning samtidigt som de jobbar?
– Det är höga krav, helt klart. Men de som rekryteras är toppstudenter som klarar av det. Dessutom ska de börja redan på sommaren, de kommer också bli tvungna att avsätta helger och lov till detta.
Hur ska ni kunna motivera toppstudenter som redan valt bort läraryrket till detta?
– Dels av rent altruistiska skäl. Vi anar en trend att unga i dag vill göra skillnad och arbeta med något meningsfullt. Och som lärare kommer de att kunna bidra till en likvärdig skola. Men vi kan också erbjuda kandidaterna en unik ledarskapsutbildning som kommer att vara oerhört värdefull även för andra jobb. Men erfarenheter från USA visar att en majoritet av studenterna stannar inom skolans värld, även om det inte blir som lärare. Vissa blir rektorer eller förvaltningschefer.
Skolforskaren Andy Hargreaves har kritiserat systerprojektet i USA och menar att det utarmar läraryrket att snabbutbilda andra studenter på detta sätt (se länk). Hur kommenterar du det?
– Jag förstår inte det resonemanget. Jag har svårt att se att det skulle utarma läraryrket. Vi har ju redan i dag kombinationsutbildningar där exempelvis civilingenjörer kan bli lärare genom att läsa kortare lärarutbildningar.
Niklas Arevik