Portabla kök är inte vanligt men förekommer i undervisningen på högstadiet. Det visar en nyligen genomförd enkätundersökning bland 443 hem- och konsumentkunskapslärare.
En kommande avhandling vid Umeå universitet har det övergripande syftet att studera innehåll, arbetssätt och förutsättningar i hem- och konsumentkunskap som främjar elevernas förmåga att skaffa sig kunskap om mat och hälsa samt hur detta visar sig i handling hos eleverna.
– Eftersom det finns så väldigt lite tidigare forskning i ämnet bestämde jag mig för att börja med att ställa några mycket grundläggande frågor för att få en bild av hur det egentligen ser ut för att sedan kunna gå vidare, säger Cecilia Lindblom, doktorand vid Umeå universitet sedan två år och den som arbetar med avhandlingen.
Hennes första undersökande åtgärd blev därför att skicka ut en elektronisk enkät till så många som möjligt av Sveriges aktiva hem- och konsumentkunskapslärare. Detta visade sig vara lättare sagt än gjort eftersom hon först var tvungen att försöka hitta lärarna.
– Det slutade med att jag köpte ett register med e-postadresser till cirka 75 procent av Sveriges 7–9-skolor av Statistiska centralbyrån, berättar hon.
Ett antal studsade tillbaka men 1 180 e-postmeddelanden med enkäter gick fram. Hur många som sedan verkligen nådde fram till skolornas hem- och konsumentkunskapslärare är svårt att veta men klart är att 443 lärare till slut besvarade enkäten.
Av dem uppgav 85 procent att de undervisar i ett särskilt hem- och konsumentkunskapsklassrum, det vill säga ett klassrum som är särskilt utformat för att passa undervisningen i ämnet.
– Det tycker jag är ganska positivt även om jag anser att det borde vara 100 procent eftersom lokalens utformning är så oerhört viktig för kvaliteten i undervisningen, säger Cecilia Lindblom.
Dryga 10 procent uppgav att de enbart undervisar i vanliga klassrum – hur de gör vid de praktiska momenten framkom inte. Några sa att de använder portabla kök.
– En svarade att hon undervisar i en korridor, vilket låter som ett skräckexempel, konstaterar Cecilia Lindblom.
Några, slutligen, svarade att de använder skolmatsalens kök för sin undervisning.
– Eftersom jag inte gjorde något urval utan gick ut till så många jag kunde kan man inte dra några generella slutsatser utifrån resultatet utan bara konstatera att så här ser det ut på de skolor vars lärare besvarat enkäten, kommenterar Cecilia Lindblom.
Något som hon tycker är positivt är att enkätsvaren är väl fördelade över landet. Det är dock fler av de som svarat som är utbildade lärare än Skolverkets genomsnitt för ämnet.
– Kanske är behöriga lärare mer intresserade av sitt ämne och därför mer benägna att svara på en sådan här enkät, funderar Cecilia Lindblom.
Att 95 procent av de som svarade var kvinnor stämmer bättre med statistiken som visar på ett starkt kvinnodominerat ämne. Att medelåldern var 47 år förvånade dock Cecilia Lindblom.
– Jag trodde nog att den skulle vara högre men det kanske har att göra med att enkäten var webbaserad och datoranvändandet är högre i yngre åldrar än i äldre.
Ålderspridningen var i alla fall stor, den yngsta som svarade var 23 år och den äldsta 65 år. Vad gäller lektionstiden är det mest vanligt, enligt enkätundersökningens svarande, att den är fördelad så att åttorna läser 120 minuter i veckan under ett läsår och niorna 110 minuter under en termin.
Runt 70 procent av lärarna uppgav att de har en eller flera elevdatorer i klassrummet eller i ett närliggande rum, men bara knappt 30 procent använder datorn i sin undervisning.
Väldigt få av de svarande, bara två–tre stycken, sa sig ha ett pedagogiskt samarbete med skolmatsalens personal.
– Mycket intressant eftersom kostekonomen Hillevi Prells avhandling, som kom för två år sedan, visar att det gynnar eleverna om skolmaten involveras i hem- och konsumentkunskapsundervisningen, säger Cecilia Lindblom.
Äveb om enkäten riktade sig till lärare i årskurs 7–9 ställde hon även några frågor om hur undervisningen i mellanstadiet går till. Ungefär hälften av de svarande uppgav att de också ansvarar för undervisningen i årskurs 5. På några ställen är det i stället den vanliga klassläraren som tar hand om hem- och konsumentkunskapsundervisningen, på andra är det en fritidspedagog eller någon administrativ person på skolan som gör det.
– Men många svarade att det överhuvudtaget inte undervisas i hem- och konsumentkunskap på deras mellanstadium. Det tror jag blir bättre nu när eleverna ska få betyg redan i årskurs 6, säger Cecilia Lindblom.
När resultatet av enkätundersökningen är färdiganalyserat – än finns det lite kvar att gå igenom – ska hon ge sig på nästa fas i avhandlingsarbetet. Den består av klassrumsobservationer.
– Jag har tänkt videofilma den praktiska delen av undervisningen i ett par niondeklasser för att sedan analysera hur eleverna gör.
Arbetstiteln på Cecilia Lindbloms avhandling är ”Främjar undervisningen i hem- och konsumentkunskap elevens förutsättningar att skaffa sig en hälsosam livsstil?”. När den är klar, vilket beräknas bli år 2015, kommer den sälla sig till en exklusiv samling avhandlingar.
Enligt vad Cecilia Lindblom känner till blir den nummer tre i ämnet efter Karin Hjälmeskogs och Monica Petterssons som kom år 2000 respektive år 2007.