Nytt arbetssätt efter Skolinspektion

Utrymmets maxkapacitet är åtta elever medan en ”basgrupp”, Kunskapskolans lite flytande motsvarighet till en klass, mäter omkring 22 elever. Det kräver ett fast schema för att alla elever ska få sin beskärda del matlagning, och innebär samtidigt goda förutsättningar för personlig coachning.

Eftersom det är första gången Annelie Ruukholm möter dessa elever vill hon ta reda på vad de kan. Samtidigt ska baguetter och smoothies göras i ordning eftersom dagens lektionstema är frukost och mellanmål.

Fastän ljudnivån är låg och alla elever vill väl, får Annelie Ruukholm inte en lugn stund. Eleverna visar sig vara rätt novisa i kökssammanhang och måste bistås med det mest grundläggande: vad betyder fingervarmt, hur används en handmixer, hur vet man vilken platta som är på, hur öppnas en ugnslucka utan att man bränner sig, hur knådas degen?

Men ett svårare problem är att arbeta som ett lag. Då märks det att Annelie Ruukholm behärskar konsten att vara rak och tydlig på ett vänligt och respekt­-ingivande sätt.

– Tycker ni att det är effektivt att ni tre gör samma sak samtidigt? frågar hon utan tillstymmelse till irritation i rösten.

Tipset faller i god jord, arbetsuppgifter fördelas och arbetet går framåt.

Det dröjer inte länge tills nästa till­rättavisning:

– Ni måste prata med varandra också så att ni inte frågar mig om samma sak båda två.

Berörda elever nickar i samförstånd, stämningen är god.

Daniel Schneider knådar degen och försöker att få fason på den med lite extra mjöl och lite hårdare tryck, vilket Annelie Ruukholm tipsat om, och till slut blir det riktigt bra. Nöjt formar han sin baguette och lägger den bredvid de andras två. En stund senare sprider sig väldoften i köket.

När eleverna sitter runt ett fint dukat långbord undrar Daniel Schneider om jag vill smaka på hans baguette. Det är klart jag vill. Förstlingens verk smakar himmelrike.

Fastän ingen baguette är den andra lik till formen är även Anneli Ruukholm nöjd.

– Det är det som är charmen. Resultatet blir alltid olika och ändå är det helt okej, det är vad Kunskapskolan står för. Det är viktigt att eleverna inte känner sig misslyckade bara för att en maträtt inte blev som på bilden. De ska känna att det är okej att experimentera. Det är häftigt när de jämför med varandra och ser att det går att laga samma rätt på olika sätt.

Mellan sina inhopp till elevernas undsättning förklarar hon hur samarbetet med kursgården fungerar. Varje basgrupp åker till Kunskapsgården i Falun för att en vecka om året förkovra sig i de estetiska och praktiska ämnena, däribland hem- och konsumentkunskap. Temat som utövas på Kunskapsgården ska passa väl in med undervisningen i hemskolan. Exempel: När temat på kursgården för årskurs 8 var fisk, förberedde sig klassen i skolan genom att läsa om omega 3. Efteråt reflekterade de över fiskkonsumtionens miljöpåverkan.

– Det är en vinst att jobba så. Eleverna får en aha-upplevelse när de ser hur ämnen som hälsa, idrott och matlagning hänger ihop, säger Annelie Ruukholm med glöd i rösten.

Medan eleverna låter sig väl smaka av sina baguetter och smoothies slår vi oss ned hos tillförordnad rektor Helena Sundström som redogör för hur skolan reagerat på Skolinspektionens påpekanden om behov av åtgärder, i sin inspektionsrapport 2010.

– Under rubriken förbättringsområden påtalade inspektionen att merparten av undervisningen då var förlagd till Kunskapsgården. Det har vi tagit till oss genom att strukturera om hem- och konsumentkunskapsundervisningen och Skolinspektionen är nöjd med det, säger hon.

På vilket sätt strukturerade ni om undervisningen?

– Annelie Ruukholm lade in hem- och konsumentkunskap som fasta pass i ett rullande schema vid hemmaskolan. Vid sidan av det följer hon Kunskapsskolans kursstruktur med hem- och konsumentkunskap i temakurser.

Skolinspektionen har betonat vikten av bra koppling mellan skolans och kursgårdens lärare, inte minst vid betygssättning. Kunskapsskolan å sin sida hävdar att arbetsfördelningen mellan skolans och kursgårdens lärare är tydlig. Kursgårdsläraren skriver ett omdöme för delmomenten medan det är hem- och konsumentkunskapsläraren i skolan som sätter betyg.

Men vad tycker Annelie Ruukholm om att en annan lärare arbetar med hennes elever på kursgården?

– När skolans elever är på Kunskapsgården har jag hem- och konsumentkunskapsundervisning på hemskolan med en annan årskurs. Jag ser det som positivt att de elever som åker i väg även har möjlighet till ämnet hem- och konsumentkunskap på Kunskapsgården. Det är samma tänk som i vilket ämneslag som helst bara att vi inte arbetar på samma skola i samma stad. Vi använder tillfället som ett komplement till vår ordinarie undervisning på hemskolan.

Ett återkommande problem med resan till kursgården handlar inte om själva undervisningen, utan om hemlängtan hos några få elever.

– Det kan vara jobbigt att vara utan mamma och pappa. Och hästtjejer kan sakna sin häst, säger Helena Sundström.

Likaså har den största fördelen med kursgården inte med undervisningen att göra. Även om Kunskapsgården i Falun förvisso har rymliga och ändamålsenliga lokaler med åtta kök bräddfyllda med allsköns utrustning – vad sägs om ett tiotal olika sorters handmixer? I stället handlar det om den ”sociala vinsten”, hävdar skolan.

– Jag är väldigt positiv till att åka i väg. Eleverna och lärarna kommer nära varandra och upptäcker sidor som man inte sett förut. Samhörigheten blir bättre, säger Anneli Ruukholm.

– Klassen blir sammansvetsad och har det hur roligt som helst, säger Helena Sundström. De skulle vilja åka dit varje månad. Eleverna umgås med lärarna efter skolan och ser att lärare också är människor, vilka man kan sjunga karaoke, åka skidor, simma eller spela biljard med. Vi har också sett att den goda stämningen som uppstått motverkat mobbning.

Skolinspektionen anser att det finns risk för ”torrsim” om praktiska skoluppgifter läggs ut som hemläxa i avsaknad av eget kök i hemmaskolan. Men den kritiken träffar inte Kunskapsskolan i Uppsala som haft eget kök ända sedan starten 2007. Däremot kan eleverna, när det studeras tvätt och miljö, få i läxa att tvätta hemma med föräldrarna, att städa ugnen eller källsortera vid en återvinningsstation. Eleverna uppmuntras också att hämta recept från skolans hemsida och prova att laga dem hemma. En uppgift som ingalunda ersätter den lärarledda matlagningslektionen, utan kompletterar den. Sålunda bedöms inte uppgiften, utan bockas bara av.

– Det är bra att elever övar på att följa recept. Jag märker att de som lagar mat hemma blir väldigt trygga under matlagningen i skolan, säger Anneli Ruukholm.

Fast Skolinspektionen redan för två år sedan påtalade bristen på en behörig lärare i hem- och konsumentkunskap på Kunskapsgården i Falun saknas där alltjämt en behörig lärare i ämnet. Att få lärare med dubbla behörigheter är gynnsamt ekonomiskt, men, enligt kurs­gårdens rektor Cajsa Andersson, inte lätt att få tag i. Men hon hoppas att snart kunna åtgärda problemet.