Eleverna på Kunskapsskolan har koncentrationsläst praktisk-estetiska ämnen. Inte oproblematiskt, anser Skolinspektionen.
Kunskapsskolans tanke är begriplig. Ämnen som kräver dyra, speciella lokaler och speciallärare lyfts i princip ut ur skolan på hemmaplan. Eleverna tas emot på en kursgård välrustad med ändamålsenliga lokaler och modernt kök. Under ett par veckor om året får de i sig de kunskaper som läroplanen föreskriver. Perfekt, kostnadseffektivt, praktiskt.
Även Skolinspektionens utredare Erica Sahlin är benägen att hålla med om det sistnämnda.
– Vissa inlärningsmoment kräver större utrymme och mer tid för att göra färdigt, så koncentrationsläsning kan vara praktiskt. Men det har många nackdelar, säger hon.
Ett av de allvarligaste problemen med koncentrationsläsning är undervisning med obehöriga lärare. Medan kursgården, i bästa fall, men inte alltid, skaffat ämnesbehöriga lärare har hemmaskolorna vid ett flertal inspektioner saknat detsamma. Den kvarstående teoretiska undervisningen i dessa skolor har inte sällan bedrivits av obehöriga lärare, stick och stäv med skollagen.
Att eleverna får såväl en skol- som en kursgårdslärare i samma ämne är inte okomplicerat, utan ställer höga krav på samordning mellan lärarna, inte minst vid betygsättning.
– Kopplingen mellan kursgårds- och skolläraren är mycket viktig. Blir inte den bra, blir inte heller betygsättningen bra, konstaterar Erica Sahlin.
Avsaknad av eget kök i hemmaskolan innebär att elevernas möjligheter att praktisera sina teoretiska kunskaper begränsas till den korta tiden på kursgården. Resten av året tillämpas ”torrsim”. Risken: sämre kvalitet.
– De praktiska och de teoretiska momenten hänger ihop. Om man separerar dem får eleverna en sämre skoldag, påpekar Erica Sahlin.
Somliga skolor har försökt att avhjälpa detta torrsim med att lägga ansvaret för praktiska övningar på eleverna, som fått moment som bakning i hemläxor. Inget lyckat grepp, anser Skolinspektionen.
– Frågan är om man kan lita på att eleverna har möjlighet att göra uppgifterna på rätt sätt utan feedback från behöriga lärare. Om inte blir det tveksamt om de har förstått vad ämnet står för, utvecklar Erica Sahlin.
Även Kunskapsskolan i Uppsala, vars nuvarande upplägg du kan läsa mer om på följande sidor, har fått brister med anknytning till koncentrationsläsning påtalade av Skolinspektionen. Vid en inspektion den 18 januari 2010 påtalades brist på behöriga lärare på skolan enligt 9 kap. 16 b § skollagen. Behörig lärare i slöjd saknades och ”många av de moment som ingår i kursen görs under veckorna på Kunskapsgården i Falun, men systemet är sårbart vid sjukdom och betygsunderlag dokumenteras inte av en lärare anställd vid skolan”. ”Vidare är merparten av undervisningen i hem- och konsumentkunskap förlagd till Kunskapsgården, där undervisningen sköts av en SO-lärare som är kockutbildad. Vid skolan i Uppsala finns dock en lärare som har lärarutbildning i detta ämne”, skriver Skolinspektionen.
Sedan inspektionen för två år sedan har Kunskapskolan i Uppsala inte fått något nytt besök från Skolinspektionen.
– Men vi hade många och långa diskussioner och rektorn vet till fullo vår inställning, säger Erica Sahlin på Skolinspektionen, som inte sett den här typen av koncentrationsläsning på andra skolor än på Kunskapsskolans skolor.
Ingrid Lindskog på Skolverket har hört talas om koncentrationsläsning i just fristående skolor och framhåller att Skolverket inte har gjort någon utvärdering av just detta fenomen.
– Vi har inte fått det som vårt uppdrag och har hittills inte upplevt koncentrationsläsning som något stort problem, säger hon.