Lärlingsförsöket var ingen framgång, visar Skolverkets första utvärdering av det treåriga projektet. Var fjärde elev hoppade av under första året. – Ett klent resultat, konstaterar undervisningsråd Sven Sundin.
Försöket med gymnasial lärlingsutbildning pågick under tre läsår, 2008–2011. Över 13 000 elever deltog i försöket, där minst hälften av utbildningstiden skulle ske på en arbetsplats.
Skolverkets första utvärdering visar att många elever hoppade av utbildningen. En av fyra slutade under första året. Ytterligare tio procent lämnade utbildningen under andra året. De flesta bytte till en mer traditionell yrkesutbildning.
I den första kullen elever var det färre än hälften, 44 procent, som fick ett slutbetyg efter tre års studier. På de vanliga, skolförlagda yrkesprogrammen fick betydligt fler elever, 68 procent, slutbetyg.
Lärlingsförsökets resultat duger inte, enligt Sven Sundin, undervisningsråd på Skolverket.
– Det är ett så pass klent resultat att det måste uppmärksammas. Om lärlingsutbildningar ska bli ett bra inslag i gymnasieskolan måste vi sätta in kraftåtgärder nu, så att vi kan få bort de allvarligaste barnsjukdomarna, säger han.
Han ser främst två problem: rekryteringen av elever och upplägget av det första året, då så många ger upp. Många av eleverna i försöket rekryterades från andra gymnasieutbildningar, som de var på väg att hoppa av. Lärlingsutbildningen blev en utväg.
– Det är bekymmersamt om skolan övertalar elever att börja en lärlingsutbildning för att den skulle vara lättare, när den är nog så krävande som en skolförlagd utbildning, säger Sven Sundin.
Han har i dagsläget inget svar på vad som behöver göras under det första lärlingsåret för att behålla eleverna. Skolverket fick för dålig respons från avhopparna för att kunna dra några slutsatser om deras motiv. Sven Sundin är över lag kritisk till svarsfrekvensen från de skolor som var med i lärlingsförsöket. Så många som 100 av drygt 260 skolor lämnade inga eller så knapphändiga svar att de inte alls gick att använda.
– Skolorna har varit motsträviga till att hjälpa till med denna uppföljning och utvärdering, trots att det uttrycks tydligt i förordningen att försöksskolorna är skyldiga att göra det, konstaterar han.
Mest missnöje fanns bland lärlingarna på el- och energiutbildningar. Mest nöjda var lärlingarna inom barn- och fritidsutbildningar.
De fristående skolorna dominerar lärlingsförsöket. Första året gick 54 procent av lärlingarna i fristående skolor. De två senare åren hade andelen ökat till 69 procent. År 2010 stod Baggiumkoncernen för mer än hälften av utbildningsplatserna inom lärlingsförsöket.
Omkring hälften av eleverna som gick ut lärlingsutbildningen blev erbjudna anställning efter utbildningen.
Lärlingsutbildningar är nu en ordinarie verksamhet inom gymnasieskolan och Sven Sundin håller på att sammanställa statistik över innevarande läsår. Omfattningen är i dag betydligt mindre än under försöksåren, säger han utan att kunna ge någon exakt siffra.
– Vi ser en dramatisk nedgång.
I rapporten beskrivs tidigare decenniers försök till lärlingsutbildningar. Ofta har uppslutningen varit dålig och försöken har ”tynat bort”. Det senaste lärlingsförsöket har däremot, enligt Sundin, varit ambitiöst i sitt upplägg och har lockat många deltagare.
– Det vore tråkigt om detta försök skulle gå samma öde till mötes.
Elisabeth Cervin