Fyllda flaskor för mattelek
På vår förskola arbetar vi med temat Hur möter barn matematik?. För att väcka de minsta barnens nyfikenhet över skillnaden mellan lätt och tungt har vi använt 1,5 liters plastflaskor som vi har fyllt med olika material. Vi har använt fjädrar, färgat vatten, plastblommor och färgat ris. I flaskorna har vi knutit fast ett snöre och sedan hängt upp dem i en hylla med spjälor. Barnen kan dra flaskorna upp och ner och jämföra tyngden. Genom att använda samma färg på innehållet i flaskan som det är på skruvkorken och handtaget som man drar i får vi in färgerna samtidigt.
Förskolan Päronhagen, Borgholm
Mattetivoli med ”gamla” barn
Varje år på Förskolans dag bjuder vi in förskoleklassen till mattetivoli. Våra ”gamla” barn tycker att det är roligt att få komma tillbaka och hälsa på och de barn som vi släpper till förskoleklassen får träffa sina lärare och en del av skolans elever. Vi är utomhus och har olika stationer:
- Balansera på en numrerad bräda och räkna 1, 2, 3, 4, 5. Gå sedan baklänges och räkna bakåt.
- Hoppa längdhopp. Men först ska du gissa hur långt du kan hoppa. Sätt en flagga dit du tror att du kommer. Kom du längre? Kortare?
- Vi lägger ut olika geometriska figurer på marken i grundfärgerna. Vi har en ”bomb” (ritad på svart papper). Någon vuxen lägger bomben under en geometrisk figur när barnen blundar. Så är det dags att gissa. Jag tror att bomben ligger under den blå cirkeln osv. När barnen hittar rätt ropar alla ”bom”!
- Orkar du hoppa på ett ben i en halv minut? Timglas som visar tiden.
Vi avslutar tivolit med att vi alla grillar tillsammans.
Gäddans förskola i Hässleholm genom Ingrid Wetterlundh, förskollärare och matematikutvecklare i Hässleholms kommun, Lärarförbundets lokala vice ordförande
Månadsburk på Mattisborgen
På Mattisborgen är barnen med och laborerar. Vi synliggör matematiken i vardagen och utmanar dem med olika problem som de får lösa både enskilt och i grupp. De får dokumentera, rita, skriva, ta kort och berätta hur de tänkt för att se varandras lösningar och mångfalden i hur de tänker.
Vi använder matematiksagor med problemlösningar som behandlar geometri, antalsuppfattning, taluppfattning, dela lika, m.m. Månadsburkar synliggör året och dagarna som varje dag läggs i en årsburk. Vi har också en vanlig almanacka som synliggör siffer-symbolen som sammankopplas med kulan i månadsburken så att barnen får ett översättsled från det konkreta till det abstrakta.
Masken i asken, göm i hand och kloss i burk använder vi när vi leker in antalet fem-kompisar och tio-kompisar. Knappar är ett bra hjälpmedel vid sortering där vi kan se de olika egenskaperna och gruppera efter dessa.
Vi hoppas detta gett lite lustfyllda tips.
Jenny, Sofia och Emma på Mattisborgen
Storgårdens förskola i Ale kommun
Julkalender med tomteuppdrag
Vattentornets förskola i Kalix har i december månad inte bara haft fokus på julen. Barnen har även fått jobba med matematik – i form av en adventskalender.
Allt kring adventskalendern utspelade sig utomhus. Varje dag fick barnen på förskolan ett brev från tomten själv, eller någon annan ur hans familj. Brevlådan hängde synligt i ett träd på gården så barnen kunde ha koll på om någon Nisse varit med brev under natten. Varje tomtebrev innehöll sedan ett uppdrag med fokus på matematik. Det kunde handla om att sortera i färg eller storlek, om former, om storlekar och storleksorden, om lägesord, om att jämföra, räkna och mäta och om parbildning… Samtliga uppdrag inkluderade alla barn på förskolan, och blev därmed även en form av samarbetsprojekt.
När barnen utfört dagens uppdrag erhöll de en julkula, märkt med dagens datum – vilket både gav barnen en bild av dagens siffra, gav dem ordningstalet (andra, fjärde, tolfte luckan/kulan) samt dekorerade ett av förskolans träd väldigt vackert i väntan på julafton.
Linda Häggström
Förskollärare, Vattentornets förskola, Kalix
Matematik i naturen
Naturen och närmiljön är fantastiska arenor för matematik. I min grupp blivande sexåringar, har barnen blivit experter på att hitta former utomhus. Svampar och gatubrunnar är cirklar. De ser trianglar i hustak och vägskyltar. Grillplatsen är kvadratisk och bordet vid lekplatsen är ovalt.
Vi letar siffror i vårt område och hittar dem på hus, bussar, bilar och postlådor.
En praktisk övning vi gör i skogen är att vi ställer oss på en plats och tar tjugo steg framåt. Hur kommer det sig att vi kommer olika långt? Jag ställer öppna frågor och låter barnen dra slutsatser. De lär sig att räkna, beräkna, uppskatta längd, mäta och jämföra.
Äter vi frukt, delar vi äpplet i fyra fjärdedelar eller två halvor. Bananen kan delas i sjättedelar. Viktigast är att vi ger barnen ett rikt matematisk vokabulär, så att de känner igen och förstår orden. Använd ord som addera, subtrahera och dividera. Två barn kan dela tio stenar mellan sig, och lär sig på så vis vad division innebär.
När vi tydliggör och konkretiserar matematiken ger vi barnen en god grund inför framtiden. De lär genom att leka och repetera. Naturen inspirerar och engagerar både barn och vuxna. Den är en idealisk läromiljö, som även ger motoriska utmaningar, ett lyft för fantasin och en god hälsa.
Johanna Norlén Markström
Förskollärare, Sigtuna
Utklädda i geometri
Vi är en montessori-inspirerad förskola som jobbar lite extra med matematik under sex veckor. Vi hade först en kick-off med alla barn ute på gården. Vi hade klätt ut oss till fyra geometriska former, som vi också hade klippt ut i fyra olika färger och storlekar, laminerat och hängt upp på gården så att barnen fi ck springa runt och samla in dem och komma till den person som var utklädd i den formen. Det passade även de allra yngsta. Sedan sjöng vi en sång om de fyra formerna.
Förskollärare och utbildad montessorilärare, Sundsvall