De kommunala skolornas kamp om att locka elever har skapat kaos i Uppsala, skriver lärare på Almtunaskolan.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
- Ett centralt innehåll tillkom för stadierna 1—3, 4—6 och 7—9.
- De nationella proven flyttades från årskurs 5 till årskurs 6.
- Numera ges betyg från och med årskurs 6.
Läroplanens nya struktur visar tydligt att Skolverket och skolpolitikerna vill återgå till de gamla stadierna, och höja kvaliteten på undervisning och bedömning.
Det borde få skolor som inte är organiserade enligt den nu gällande kursplanen att tänka om.
I stället ser vi en helt annan utveckling i flera kommuner.
Friskolor har på senare år gjort inträde på scenen och lockar elever att byta skola mitt under ett stadium. Kommunala högstadieskolor har nu börjat möta konkurrensen — man profilerar sig.
Kommunala profilklasser som performance, musikal och basket tävlar mot friskolornas kunskapsskolor och engelska skolor. »Har friskolor intag till årskurs 6 ska även vi ha det!«
I värsta fall går det så långt som det gjort i Uppsala. Här står striden inte enbart mellan friskolor och kommunala skolor — här slåss numera de kommunala skolorna om varandras elever.
I Uppsala har det därför blivit vanligt att byta skola redan till årskurs 6 för att få gå den önskade profilen.
Skolornas tävling har inget med kvalitet att göra, vilket politikerna kanske hoppats, utan pengar. Hur får vi flest elever till vår skola? I dag råder ett ogenomtänkt kaos i Uppsala under namnet »fri konkurrens«.
Skolor tvingas att välja mellan små klasser till sexan (dyrt) eller en sammanslagning av klasser (billigare).
En sammanslagning kan vara en ekonomisk lösning för kommunen men de involverade lärarna och eleverna hamnar i kläm. Cirka hälften av de elever som väljer att stanna tvingas byta lärare i alla fall.
Lärare får sitt arbete avbrutet med jämna mellanrum och andra får ta över ansvaret för stora sammanslagna klasser. Att arbetsbördan blir övermäktig tycks inte spela någon roll — innan året är slut ska samtliga elever, både nya och gamla, få sitt första betyg.
Samma problematik möter läraren på den nya skolan. Fast ännu värre. Här gäller det att få en tydlig bild av vad cirka 30 nya elever, från olika klassrum, har tillgodogjort sig av förmågor och centralt innehåll sedan tidigare. Annars kanske Kalle får ta sig igenom ett arbete om världsreligionerna ännu en gång medan Lisa går miste om både den industriella och den franska revolutionen.
Den här utvecklingen kapar kursplanen vid fotknölarna.
De avslutande nationella proven och betygen, som är det sista som händer i årskurs 6, tappar sin koppling till den undervisning som ligger till grund för resultaten och färre mellanstadielärare får sätta betyg på det arbete de utfört.
Konkurrens kan säkert vara nyttig för många skolor men konkurrens utan spelregler försvårar lärarnas möjligheter att utföra sitt uppdrag gentemot elever och huvudmän.
Ska vi låta konkurrensen underminera det uppdrag Skolverket har fått av regeringen? Vi menar att intagningar enbart inför årskurs 4 och 7 skulle ge både kommunala skolor och friskolor bättre möjligheter att skapa kvalitet och väl underbyggda betyg.