Bättre skolmat med verktyg på webben

I den nya skollagen ställs krav på att skolmaten ska vara näringsriktig, men hur bedömer man detta? För att hjälpa skolledare i grundskolan som omfattas av det nya kravet har man tagit fram ett webbverktyg som är gratis. Skolan skapar ett konto och får sedan tillgång till enkäter som riktar sig till olika målgrupper: elever, lärare, kökspersonal och skolledaren själv. Frågorna handlar till exempel om vilken typ av livsmedel som serveras och hur ofta, men även om hur många rätter som serveras varje dag, hur miljön är, när man äter och om maten lagas på skolan.

I dag finns ingen nationell kartläggning och man vet till exempel inte vad elever egentligen tycker om maten, hur många som äter den och var den lagas. En förhoppning är att skolorna genom att använda verktyget ska bidra till att man får en samlad bild. Resultaten kommer att redovisas kommunvis och så småningom kommer man att kunna göra jämförelser över tid, är det tänkt. Skolorna som deltar får förstås själva ta del av det egna resultatet, som sammanställs automatiskt av verktyget, förklarar Emma Patterson, en av forskarna vid Karolinska Institutet som driver Skolmat Sverige.

Under 2010 och 2011 har webbverktyget testats av skolor i Stockholm och övriga landet i två olika omgångar. Annechatrin Brandén är rektor på Nibbleskolan i Hallstahammar kommun.

– Det var jättebra att eleverna fick svara på hur de uppfattade maten och miljön. Skolmaten är en viktig del av elevers skoldag och påverkar undervisningen.

Visst innebär en enkät mer administration men det vägdes upp av att få skolmaten utvärderad, tycker hon. För deras del innebar det en bekräftelse på att maten är bra, säger hon. Själv har hon ägt och drivit krog tidigare och tycker att skolmaten är både viktig och intressant. Som skolledare känner hon att hon kan påverka direkt, genom att till exempel ha synpunkter på vilken mat som köps in. Chicky bits och fiskpinnar har de gått ifrån, för att ha mer kött och fisk som inte behandlats och någon dag i veckan serveras det soppa som lagats från grunden. Eleverna får välja på två rätter varje dag varav den ena är vegetarisk, och en gång i månaden har de en ”önskelunch” när en klass får önska vad de vill äta.

Hittills har Annechatrin Brandén haft ansvaret för skolmaten men det förs över på kommunens nya kostchef till våren, en utveckling hon tycker är bra. Att en person får samlat mandat att driva frågan innebär förmodligen att den inte faller mellan stolarna någonstans, utan att kvaliteten blir god och jämn på alla skolor.