Ny forskning, aktuella debatter och reformer. Skriverier om den egna skolan eller förskolan. På webben finns mycket nyttig läsning och tar man hjälp av webbtjänster blir det enklare att hålla sig uppdaterad.
I stället för att surfa runt på olika hemsidor för att hämta in information, kan man till exempel prenumerera på nyhetsbrev. Utbildningsdepartementet och myndigheter som Skolverket och Skolinspektionen erbjuder den möjligheten och du får en sammanställning av deras nyheter direkt i e-posten.
En annan möjlighet är att prenumerera på nyheter via en rss-läsare. Med rss kan du ta del av nyheter från bloggar, medier och databaser – du väljer själv bland en oerhörd bredd av avsändare. Många rss-läsare är gratis att ladda ner och vilken som är bäst beror bland annat på vilken webbläsare eller dator du har. För Mac finns till exempel Shrook, i Firefox finns tilläggstjänsten Sage medan Google Reader är en populär webbaserad läsare för den som arbetar från olika platser.
Man kan också skapa bevakningar av ett ämne eller ett ord. Med Google Alert kan du till exempel skapa en bevakning på ditt eget namn eller namnet på din förskola eller skola. Eller kanske är du intresserad av att följa någon aktuell fråga i media och skapar en bevakning utifrån det. Det krävs ett e-postkonto hos Google och du väljer om du vill ha bevakningen kopplad till e-posten eller till rss-läsaren.
När det gäller forskning kan det löna sig att vara mer specifik när man skapar sin bevakning av ett ämne. En som vet mer om detta är Helena Francke, universitetslektor vid Högskolan i Borås. Hon tipsar om att söka sig till mer populärvetenskapliga forum, som Skolporten där nya avhandlingar presenteras kortfattat. Eller så kan man hålla utkik efter Vetenskapsrådets årliga konferens om utbildningsvetenskap och boken Resultatdialog, där exempel från den senaste forskningen inom fältet presenteras kortfattat.
Att följa universitetens och högskolornas nyheter på webben är ett sätt att ta del av ny forskning, men nackdelen är nyheterna sällan är uppdelade efter ämne. Det betyder att man får mycket man kanske inte är så intresserad av, sammanfattar hon.
Andra tips är att söka information eller skapa bevakningar i olika forskningsdatabaser som Swepub, Libris, Arbline och eric. Databasen Swepub innehåller information om vad som har publicerats av forskare som är verksamma i Sverige. Det omfattar böcker, rapporter, tidskriftsartiklar, konferensbidrag och annat.
– Det är inte alltid så lätt att få tag på texterna, men mer och mer av forskningen görs tillgänglig gratis på nätet, antingen som abstracts eller fulltext.
Libris är den nationella databasen som alla forskningsbiblioteken är kopplade till och här kan man till exempel bevaka nya titlar inom det område man är intresserad av. Arbline är en tvärvetenskaplig databas med fokus på arbetsmiljö och frågor som ledarskap och organisation. eric är en amerikansk databas som innehåller internationell forskning inom utbildning, med tonvikt på engelskspråkig forskning.
– Genom att söka i eric får man en internationell utblick. Man kan få inspiration och idéer om vad som pågår utanför Sverige. Eller så kan man få svar på en specifik fråga som det inte finns så mycket forskning om i Sverige.
Men om man nu prenumererar på nyheter via rss från databaser, bloggar och medier – hur hanterar man då det flödet? Jo, visst riskerar man att få mycket information i sin rss-läsare med många bevakningar, konstaterar hon. Det finns det olika lösningar på.
– Antingen är man restriktiv med vad man lägger till eller så sållar man i flödet. Det beror på ens personliga preferenser.
Några allmänna råd kring själva sökandet är att försöka vara mer specifik. Sätter man ord inom citattecken, som ”pedagogiskt ledarskap”, får man i många databaser bara träffar som innehåller dessa ord som en fras. Och använd möjligheten att göra avancerade sökningar när den ges, tycker hon.
Sedan finns förstås ytterligare en arena att hämta in tips och nyheter från: De sociala medierna. Där brukar personer inom ens område vara generösa med länkar. På Facebook och Twitter kan man följa andra med liknande intressen. Dessutom kan man söka i Twitterflödet via olika nya sökmotorer, som till exempel Topsy.