Inför individuella språk- och läsutvecklingstest tidigt i förskoleklassen och gör förskoleklassen till en obligatorisk skolform. Det är några av de förslag som lämnas i en ny rapport om tidigt stöd i skolan.
I rapporten från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) argumenteras för tidiga diagnoser för att få grepp om vilka behov av stödåtgärder som behövs. I dag finns en tendens att vänta-och-se i skolan, menar författarna.
– Statistiken visar att det är de elever med lägst betyg från grundskolan som inte fullföljer gymnasieskolan, säger Anna Sjögren, en av rapportförfattarna.
En av slutsatserna är att förskolans läroplan måste få tydligare skrivningar om att det är det enskilda barnets utveckling och lärande som ska bedömas. I dag är det hur verksamheten bidrar till barnets lärande som bedöms. Det behövs också en inriktning på individen för att man ska kunna ta ställning vilka åtgärder som är adekvata och för att bedömningen ska bli mera likvärdig, menar författarna. De jämför med Norge och Danmark där det finns bedömning på individnivå i förskolan.
Enligt rapporten är ett stort problem att det inte finns någon nationell insamling av individbaserad statistik och av vilka metoder och modeller man arbetar efter i alla de verksamheter som arbetar med barns utveckling och lärande. Barnavårdscentralerna gör till exempel språktester på treåringar. Men resultaten av dessa samlas inte in nationellt och det är också oklart hur de används lokalt och om förskolan får ta del av resultaten, skriver författarna.
Det finns inte heller någon nationell samordning mellan alla de olika verksamheter som arbetar med barns och ungdomars utveckling i samhället. Därför föreslås att en sådan statlig nationell funktion inrättas som ska ha ett helhetsansvar för hur dessa verksamheter fungerar, utvärderas och utvecklas. Denna funktion ska också få ett övergripande ansvar för att uppmuntra, initiera, genomföra och utvärdera försöksverksamheter i kommun och landsting som går ut på att ta fram effektiva arbetssätt och metoder.
Utredarna föreslår också att de nationella proven ska rättas externt och att resultaten på de nationella proven ska styra betygssättningen.
Flera forskare ifrågasätter dock det föreslagna testet.
Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, säger i en intervju i Rapport att det föreslagna testet bara är trams.
– Det är helt meningslöst att hålla på och testa. Vi har försökt komma ifrån det. Vi gick ifrån skolmognadsprovet för tjugo år sedan. Detta förslag är ett steg tillbaka.
Hon menar att det är bättre att satsa på kompetenta lärare och mindre barngrupper för att komma till rätta med problemen.
Gunilla Bohlin, professor i psykologi vid Uppsala universitet, tycker att det är ett väldigt fokus på prestationer och träning i rapporten.
– Vi vet från utvecklingspsykologin att det behövs ett bredare kontinuerligt stöd och inte bara träning om man ska komma till rätta med tidiga problem.
Ann-Charlotte Smedler, professor i psykologi vid Stockholms universitet, säger att flera faktorer måste vara uppfyllda för att man ska komma till rätta med tidiga svårigheter. Det räcker således inte med att identifiera problemen.
– Metoderna för tidig identifikation av problem måste vara tillförlitliga, de måste kunna säga något om invididens framtida utvecklingsmöjligheter och det måste finnas effektiva stödmetoder.
Elisabet Rudhe