Hör du till dem som inte kan tänka sig att använda Facebook? Eller är du nyfiken, men rädd för att kasta dig ut i det okända? Förskolan reder ut fördelarna och nackdelarna med att bli medlem i världens största sociala nätverk på internet.
Det är många siffror i omlopp när det gäller hur många som har anslutit sig till Facebook. En uppskattning är att 3–4 miljoner svenskar har öppnat ett konto och att det globalt sett handlar om flera hundra miljoner medlemmar. Men vad är det som gör att så många väljer att gå med i ett kommersiellt nätverk som bland annat finansieras genom vidareförsäljning av personuppgifter och som uppmärksammats för problem med informationsläckor och nätmobbning? Och vad missar man om man väljer att avstå?
– Som privatperson finns det många skäl att vara med, till exempel för att det är så lätt att hålla och återuppta kontakten med vänner som man annars kanske skulle ha glidit ifrån, säger Lotta Holmström, webbredaktör för Lärarnas Nyheter, portalen där man numera hittar tidningen Förskolan, Lärarnas Tidning och alla andra tidningar som Lärarförbundet ger ut, samt ett antal olika bloggar.
Lotta Holmström har lång erfarenhet av så kallade sociala medier, både privat och i arbetet. Bland annat har hon varit med och byggt upp Aftonbladets webbplats, som i dag är bland de mest välbesökta sajterna i Sverige. Hon är själv aktiv Facebookanvändare sedan många år.
– Förutom att det är roligt att ha koll och känna sig uppdaterad på vad folk har för sig så har jag stor glädje av att kunna diskutera olika ämnen som intresserar mig med likasinnade. Och att kunna slänga iväg frågor och få hjälp med olika saker, som tips på flyttfirmor eller vad det nu kan vara.
Ett annat skäl att skaffa ett konto kan vara för att kommunicera med förskollärare på andra förskolor och att byta erfarenheter, idéer och tankar med varandra. Det kan man exempelvis göra på tidningen Förskolans Facebooksida som följs av runt 1200 personer med särskilt intresse för förskolepedagogik.
Precis som det finns många entusiaster så finns det många skeptiker som inte ser något värde i att ”fläka ut sitt privatliv på internet” eller kasta bort en massa timmar framför datorn. Och visst, det är lätt hänt att man fastnar lite längre än vad man kanske har tänkt sig i klickandet mellan vänners och släktingars kommentarer och semesterbilder. Hur mycket tid och energi man vill lägga ner på Facebook och hur öppenhjärtig man vill vara är annars upp till var och en att avgöra.
Tanken med Facebook är att man ska kunna vara hyfsat förtrolig och privat på sin sida eftersom man kan välja vilka personer man vill vara ”vän” med. Genom en ganska enkel inställning kan man se till att bara de som man har accepterat som vänner kan läsa det man skriver och se familjebilderna som man kanske lägger ut. Men trots det finns det en risk för att informationen når fler än vad du kanske har räknat med, genom vänners vänner till exempel. Därför är Lotta Holmströms råd att man bara ska skriva sådant på Facebook som man kan säga offentligt till vem som helst. Samma sak gäller med bilder. Semesterbilder på nakna barn kan i värsta fall missbrukas och dyka upp i helt andra sammanhang.
– Jag har själv aldrig råkat illa ut men vill man minimera risken för att någon missbrukar ens Facebookkonto ska man logga ut om man sitter vid en offentlig dator, på ett internetcafé till exempel, och skaffa ett hyfsat komplicerat lösenord. Öppna trådlösa nätverk kan också vara en risk, säger Lotta Holmström.
På Facebook brukar vännerna för de flesta bli en brokig blandning av gamla klasskamrater, nya vänner, släkt, kollegor och andra bekanta. Därför är det svårt att dra en knivskarp gräns mellan ens privatperson och yrkesperson. Som förskollärare kan det vara bra att fundera över om du ska bli vän med barnens föräldrar på din privata sida. Har man blivit vän med en förälder på Facebook kan det vara svårt att säga nej till andra som frågar. Det är också bra att vara medveten om att det man gör på Facebook som privatperson kan falla tillbaka på ens yrkesroll, oavsett vilket yrke man har. Det finns ett antal exempel på personer som har nekats jobb eller blivit av med jobbet för att de skrivit olämpliga kommentarer och lagt ut tveksamma bilder och som har setts av ”fel” personer. Oavsett vad man tycker om det kan det vara smart att fundera på om man ska lägga ut festbilder där man kanske har tagit sig ett par glas. Är du förskollärare kanske någon förälder råkar få syn på bilderna och har synpunkter på dem.
Jämfört med mejlen är Facebook ett mer direkt och mångsidigare sätt att kommunicera med vänner och bekanta över hela världen. Man kan lätt lägga ut bilder, länkar till roliga videoklipp, musik och få snabb respons på det som man gör och kommentera vad vännerna har för sig. Vill man ”prata” mer privat kan man göra det i en särskild så kallad ”chatt”, som kan beskrivas som ett avskilt rum på Facebooksidan. Det går också bra att mejla privat till sina vänner från sidan.
Det finns en mängd olika grupper, öppna och slutna, för personer med gemensamma intressen, som att handla ekologiskt, frågor om graviditet, grupper för lägenhetsbyten och för diskussioner om förskolefrågor.
Utöver det finns en uppsjö av nöjen och förströelser, som spel och roliga personlighetstest, men här kan det vara på sin plats att vara uppmärksam med vad man klickar på eftersom det förekommer en del virus som kan förstöra information i din dator. Och ibland kan man acceptera ”finstilta” villkor i samma sekund som man klickar på applikationen och som kan stå en dyrt. Man ska också undvika att lämna ut adressuppgifter, telefonnummer och personnummer och att skriva kommentarer som att ”nu åker vi på semester i två månader”. Hamnar den informationen i fel händer kan det bli en signal om att huset står tomt och att det är fritt fram för tjuvar. Ytterligare en sak som alla kanske inte känner till är att Facebook har rättigheter till materialet som läggs där. I teorin innebär det att privata bilder skulle kunna dyka upp i reklam för Facebook exempelvis.
Håkan Selg är forskare vid Nationellt IT-användarcentrum vid Uppsala universitet. Han är skeptisk till den bild som målas upp i medierna om att det är viktigt att vara med på Facebook eftersom man missar mycket annars.
– Det är en hel del luft i den statistik som finns och som gör att många nog stressar upp sig i onödan. Det intressanta är inte hur många konton som finns utan hur många som är aktiva och det kan ingen svara på i dag, säger han.
– Man kan jämföra situationen för Facebook med hur det såg ut för internet för tio år sedan, med ett begränsat antal mycket aktiva användare varav många finns i mediebranschen. Efter 4–5 år blev det ett verkligt genombrott för den stora allmänheten.
För att få reda på hur många de verkligt aktiva användarna är arbetar han med en enkätundersökning som beräknas bli färdig före sommaren.
Även om du är övertygad om att Facebook inte är något för dig tycker Lotta Holmström att det kan vara en bra idé att öppna ett konto för att få en egen bild av vad som finns bakom de stora rubrikerna.
– Kolla vad det är för slags tjänst och om du tror att du skulle kunna ha någon glädje av den. Om inte är det bara att låta bli.
Vill man ha ut så mycket som möjligt av Facebook och andra så kallade sociala medier handlar det om att vara aktiv själv och våga ta kontakter, tycker hon.
– Det kan till exempel vara genom att skriva ”vad spännande idéer du kommer med, själv jobbar jag på det här sättet” till en förskollärare i en diskussionsgrupp på Facebook. För det är trots allt själva utbytet som gör sociala medier sociala.
Maria Nöjd