Mer än bara entreprenörskap

En elev är Ibrahim Yacoub, som förklarar att det kryllar av serviceföretag i Södertälje. Kiosker, restauranger och småbutiker. Därför passar Entreprenörsgymnasiet honom bra. Han har hoppat av två utbildningar innan han började på handelsprogrammet. Även om han är osäker på vad han vill kan han tänka sig att starta eget företag så småningom.

I skolmatsalen laddar personalen med fika inför dagens aktiviteter. I köket jobbar restaurangelever för fullt. Ett ensamt pepparkakshus mitt på det tomma långbordet signalerar att det inte är någon vanlig vecka. Julen närmar sig och eleverna ordnar dagliga julbord åt ett hundratal förbokade gäster.

Åsa Eskilsson avslutar svensklektionen och går in i sin andra roll, den som yrkeslärare på programmet för hotell och turism. Medan eleverna ställer fram maten ser hon till att rätt skylt hamnar vid rätt skål. Det är ”typ omöjligt” att se skillnad på olika sillsorter, förklarar en elev i förbifarten.

– Vi har förberett oss för julbordsveckan i tre månader. Jag integrerar arbetet i alla mina ämnen, säger Åsa Eskilsson.

Till sist har det ensamma pepparkakshuset fått sällskap av oändliga rader julmat.

Entreprenörsgymnasiet startade i höstas och entreprenöriellt lärande, EPL, ska vara den röda tråden i undervisningen. Åsa Eskilsson förklarar att det handlar om att arbeta med verkliga exempel. Eleverna ska märka att deras yrkesutbildning anknyter till branschen. Det handlar också om att koppla ihop kärn- och karaktärsämnen. Omkring tre fjärdedelar av undervisningen är ämnesintegrerad. För en svensklärare är det tacksamt att koppla ihop undervisningen med yrkesämnen. Momenten tala, läsa, skriva och förstå finns i alla ämnen, menar hon.

– I stället för att jobba med lösryckta delar i svenskan knyter jag an till karaktärsämnena så mycket det bara går, säger Åsa Eskilsson.

Det innebär till exempel att eleverna läser artiklar om aktuella händelser inom turism, eller gör intervjuer med folk i branschen som de presenterar på svenskan. Kopplingen till det framtida yrket innebär att eleverna slipper fundera på varför de utför de moment de gör på lektionerna i svenska.

– Julbord till exempel, står marknadsförings- och inkomstmässigt för kanske tre månaders omsättning i restaurangbranschen. Det är något som vi måste få eleverna att förstå, säger Åsa Eskilsson.

Hon förklarar att runt åttio procent av Södertäljes elever har en annan etnisk bakgrund än svensk. Vissa vet inte vad julbord är. För att de ska få verktyg att förstå det görs researcharbetet på svenskan.

När julbordet är dukat får Åsa Eskilsson tid att sitta ned och ge fler exempel på att EPL handlar om mer än bara egenföretagande. I baren finns det snaps som eleverna blandat. De författar dryckeslistor i kursen barteknik. Listorna skrivs på svenskan.

– Vi försöker egentligen integrera allt. Hela tiden. Frågan är om ni förstår det? säger hon i riktning mot eleverna bakom baren.

Det fattar vi såklart, blir svaret.

Ett annat exempel är när hon och kollegan Sonja Olars, som är geografilärare, tar med eleverna till Skansen i Stockholm. Eleverna får fördjupa sig i var sitt landskap. Väl på plats blir de ansvariga för en guidad tur kring en byggnad som anknyter till landskapet.

– Så försöker vi få in det kreativa, eller entreprenöriella om vi nu väljer att kalla det så. Vi har grundtänket och lyckas väl ibland sådär, ärligt talat, men vi har ju precis börjat, säger Åsa Eskilsson.

Lärarna på Entreprenörsgymnasiet måste jobba ämnesintegrerat, förklarar Jarmo Villanen, som är rektor på skolan.

Han uppfattar lärarna som positiva till både ämnesintegrering och EPL som lärstil, även om kanske inte riktigt alla ser vitsen ännu.

– Men vi gör ju så här för att eleverna ska få sammanhang och förstå att det inte bara handlar om den där enstaka lektionen i svenska här och sedan lite engelska där. På det tåget är de flesta lärare med, säger Jarmo Villanen.

För att koppla ihop ämnena ännu mer besöker skolans kärnämneslärare elevernas apl-platser. Tanken är att få reda på vad de lär sig under praktikperioden, och att hitta inspiration för att kunna koppla ihop APL-tiden med den egna undervisningen.

– Lärarkategorierna har traditionellt varit separerade från varandra. Vi vill komma ifrån att det bara är yrkesläraren som vet vad utbildningarna handlar om, säger Jarmo Villanen.

Förra året bestämde kommunen att varje gymnasieskola i Södertälje ska ha en unik profil. För Ekenbergska gymnasiet, som det hette då, föll valet naturligt på entreprenörskap och skolan bytte namn. Snart får eleverna också flytta in i nya lokaler, berättar Jarmo Villanen.

Södertälje är känt som Björn Borgs hemstad. Staden är även fäste för storföretagen AstraZeneca och Scania. Men det finns som sagt också gott om småföretag här.

Jarmo Villanen menar att eleverna därför behöver förberedas för att egenföretagande kan vara ett alternativ efter studenten.

– Det blir allt svårare att gå direkt från gymnasiet till jobb. Då är det viktigt att ha beredskap för att det finns en annan väg än högskola eller jobb. Man kan skapa själv och starta eget också, säger han.

Eftersom skolan är ny finns det ingen färdig definition av EPL än, betonar läraren Åsa Eskilsson. Hon beskriver begreppet som ”inte helt enkelt” att förklara. Även om flertalet av skolans utbildningar förbereder eleverna för att bli egenföretagare, går det inte att sätta likhetstecken mellan EPL, skolämnet entreprenörskap och att starta företag.

– För de elever som inte har ambitionen att starta eget kan det i stället handla om att göra något kreativt, säger Åsa Eskilsson.

Hon förklarar att det ligger i tiden att göra entreprenörer av eleverna, eftersom de förväntas vara kreativa, ta eget ansvar och komma med egna idéer när de kommer ut i yrkeslivet.

Det lokala näringslivet har självklart ett intresse av att ett kommunalt gymnasium satsar på entreprenörskap. Skolan samarbetar också med Ung Företagsamhet. Men eftersom Södertälje har en så pass lång tradition av företagande, är det inget konstigt med det, menar rektor Jarmo Villanen. Han pratar om ett ”Södertälje-skäl” som ligger bakom Entreprenörsgymnasiet.

– Att skolan ligger i gränslandet mellan näringsliv och kommunal verksamhet är själva grundtanken. Sedan ska man komma ihåg att vi är en ny skola. Än så länge håller vi på att erövra vårt namn mer än att vi är ett entreprenörsgymnasium i dag, säger han.

Om Södertälje nu är en stad med entreprenörsanda, borde suget efter ett entreprenörsgymnasium vara stort. Men även om det kryllar av elever i matsalen under vårt besök verkar det inte så. Handelstrean Ibrahim Yacoub förklarar att han trivs med sitt val av utbildning, men att det är synd att skolan är så tom. Hans klass består av åtta elever. I dag är det bara fyra här.

Men det ser inte alltid ut som i dag. Många är på APL och de flesta är inne på sluttampen inför jul, förklarar Jörgen Krüsell, ekonomilärare på Handelsprogrammet.

Samtidigt beskriver han att skolan har haft svårt att locka elever. Det märks om inte annat på hans egen lektion. I salen finns tre elever, varav en försvinner in i ett annat rum för att skriva prov. De går tredje året och har lektion i kursen import och export. Dagens uppgift är att presentera ett eget exportföretag. Eleverna ska bestämma namn på företaget, vad det sysslar med, och vad som ska exporteras. Sedan får de författa en säljande slogan, hitta tänkbara leverantörer och definiera möjliga handelshinder.

– Tänk på att det inte är samma sak att exportera bananer som granatgevär till Brasilien. Å andra sidan är väl Sverige inte det bästa landet att exportera bananer ifrån, säger Jörgen Krüsell.

Den ena av de två kvarvarande eleverna öppnar datorn och börjar skissa på uppgiften. Den andre hämtar ett pappersark för att göra detsamma.

Jörgen Krüsell är också inne på att EPL inte är glasklart. Han tror att många har svårt att förklara begreppet som något annat än att det handlar om att kunna starta eget. För några år sedan satt han i en grupp som tog fram handlingsplaner för att införa entreprenöriellt lärande i Stockholms län. Även om han också nämner EPL, kreativitet och verkliga exempel i samma mening, beskriver han begreppet som vidare än så.

– Ska man hålla på med EPL fullt ut ska man inte veta var man hamnar. Eleverna börjar i princip med två tomma blad och så får man se vad det blir, säger Jörgen Krüsell.

Han tror att det kan ta tid för många lärare, som är vana vid ett system med fasta mål och moment, att vänja sig vid det nya. Risken finns att EPL blir ett modeord som försvinner i mängden eftersom det handlar om att göra om systemet från grunden. Han tar ett exempel från sin kurs i bokföring:

– Bokföring är bokföring, hur ska jag få det kreativt och entreprenöriellt? Det är väldigt mycket ”så här, så här och så här ska man göra”.

Att kurserna även i fortsättningen innehåller fasta mål och moment, gör det svårare för lärarna att få eleverna att tänka kreativt, menar han.

– Vägen till lärandet kan fortfarande bli väldigt styrd, och då blir det ju ingenting med det här entreprenöriella. Om man fortfarande måste göra på ett visst sätt kväver man det kreativa, säger Jörgen Krüsell.