En arbetsform som inte kan avfärdas som flum

Skolan har blivit en av de mest omdebatterade samhällsfrågorna. Utgångspunkten för debatten brukar vara att skolan är ett moras. Eleverna lär sig inget och lärarna håller inte måttet. Vissa debattörer skyller på ”flumpedagogiken” och kräver mer ordning och reda. Samtidigt som skoldebatten rasar håller förutsättningarna för det traditionella klassrummet på att förändras. Vi lever i ett informationssamhälle och de som växer upp i dag vet knappast hur livet tedde sig före internet. Det borde leda till en övergripande diskussion om skolans roll i samhället. Men den frågan har hamnat betydligt längre ner på dagordningen än om vi ska ha betyg i årskurs sex eller sju.

I Att förädla information till kunskap – lärande och klassrumsarbete i mediesamhället har ett svenskt forskarlag, under ledning av Roger Säljö, följt några klasser i både grundskolan och gymnasiet som arbetar i projekt. Forskarna menar att denna arbetsform ligger mer i tiden än den traditionella katederundervisningen.

I ett projektarbete är det elevernas frågor som driver arbetet framåt – inte lärarens. Eleverna samarbetar i basgrupper, söker och värderar information, diskuterar, analyserar och presenterar sina slutsatser i spännande former, som i debatter och utställningar. Eleverna i studien får arbeta med svåra och etiskt laddade ämnen, till exempel klimatförändringar och frihandel. De rör sig över de traditionella ämnenas gränser och samhälls- och naturvetenskap flyter samman. Klassrummets väggar bryts ner och eleverna förbereds för ett liv som aktiva medborgare; för i världen utanför finns inget facit på sista sidan i boken.

Men det finns några frågetecken. De ”digitala infödingarna”, som eleverna kallas, må behärska Facebook och Youtube till fullo, men inte nödvändigtvis informationssökning. Att värdera källor om komplexa ämnen kräver förförståelse, men hur går det för elever som inte har det? Om några saknar motivation, vad händer då med samspelet i basgrupperna? Och hur bedöms varje enskild elevs kunskapsutveckling? Frågor som dessa hade behövt belysas och problematiseras mera.

I Att förädla information till kunskap finns både uppslag, inspiration och en teoretisk inramning för de lärare som vill arbeta i projektform. Däremot behandlas bristerna i arbetsformen lite väl sparsamt. Men det går i alla fall inte att bara fnysa ”flum” när man tar del av elevernas samtal om World Trade Organization eller Kyotoavtalet.