"Det här är en liten, lätttillgänglig bok som skildrar den typ av mirakel som inkännande, engagerade och kompetenta lärare kan åstadkomma" menar Peter Fowelin
Forskaren är Martin Hugo själv, och boken bygger på hans akademiska avhandling Liv och lärande i gymnasieskolan från 2007.
I arbetet med avhandlingen deltog Hugo i den pedagogiska verksamheten och genomförde ett stort antal intervjuer med lärare och elever. Som boktiteln Från motstånd till framgång antyder är det en skildring av en grupp elever som vid gymnasiestarten inte vill befatta sig med skolan alls, men som gradvis gör sig mottagliga för lärarna och deras undervisning. När de tre gymnasieåren är till ända har eleverna återfått tron på sig själva och sin förmåga, och är fulla av tillförsikt inför framtiden.
Det här är en liten, lätttillgänglig bok som skildrar den typ av mirakel som inkännande, engagerade och kompetenta lärare kan åstadkomma, i det här fallet på ett program med inriktning mot restaurang och storkök. Martin Hugo själv har deltagit som en i gruppen i skolaktiviteterna: ”Då gruppen till exempel har bakat bullar har jag också bakat bullar samtidigt som jag samtalat med elever och lärare.”
Hugos forskning utgår från en livsvärldsansats, och som läsare får man reda på hur både lärare och elever tänker, gör och förstår sin situation. En nyckelperson är läraren Sara, som vänt högstadiets hemkunskapsundervisning ryggen och i stället skapat en verksamhet som bygger på en pedagogisk helhetsidé, där karaktärs- och kärnämnen integreras i takt med elevernas personliga utveckling. Eller som en elev uttryckte det: ”Det här är ju på riktigt!”
Boken är för alla som bryr sig om hur vi kan arbeta med elever med låga betyg och bristande motivation – och ett motinlägg mot dem som menar att problemen kan lösas ”med större kontroll och fler mätningar av elevernas kunskaper”, som Hugo påpekar. Min enda invändning mot boken är att Hugos inspirationskällor Dewey, Pestalozzi och Comenius kunde fått mindre utrymme till förmån för en ännu utförligare skildring av elevernas utveckling på grupp- och individnivå, och hur lärarna följde denna utveckling. Då hade boken blivit ännu mer användbar.