"Säker plats" heter en flickskola i Gaza. Den FN-drivna skolans namn trotsar det faktum att inga fredade zoner finns på den avskurna landremsan.
I trappan springer killar med lådor fyllda av äpplen och bananer. Ett par dagar före vårt besök infördes fri skolmat. Det är en nyhet på allt fler unrwa-skolor. För barn som växer upp i fattiga familjer betyder målet ett viktigt näringstillskott.
En åttondeklass håller på med en text på engelska som handlar om Istanbul. Läraren talar engelska hela tiden. Många händer är i luften när läraren ställer frågor. Palestinas huvudstad heter Jerusalem, det vet alla i klassen. Men vår huvudstad är ockuperad, det vet alla också. Har någon varit i Turkiet? Svaret blir nej. En enda kille har varit utomlands – i Egypten. De unga i Gaza har aldrig levt under stabila fredliga förhållanden med fri rörlighet. Hamas-styret och den israeliska blockaden gör utlandsresor näst intill otänkbara.
Läroböckerna i engelska är vältummade. De övertas från årskurs till årskurs. Bänkarna är slitna och nerklottrade. Klassrummets golv, väggar och tak av sten ger ett hårt ljud som känns i öronen.
En stund senare talar jag med Shakada M Zaggout, lärare i arabiska. Arabiska och matematik är huvudämnena. Underkänt i något av dessa ämnen medför att eleven måste läsa upp sig i sommarskolan. Om det inte lyckas måste eleven gå ännu ett år i samma årskurs.
– Det känns som om jag ger eleverna något viktigt. Inte minst för att många har så stora svårigheter, säger han.
Med svårigheter avser han traumatiska upplevelser under Israels militära intrång 2008–2009 men också de ekonomiska problem som många familjer har.
Shakada M Zaggout ger fem lektioner per dag fem dagar i veckan. Han har tre barn och hans fru är hemma med de minsta. Det går nätt och jämt att försörja familjen på lärarlönen och han vill att frun ska börja arbeta så småningom. Lärarlönen, som inte är individuell, stiger efter tjänstgöringstid. Ekonomisk bonus utdelas dock till årets bästa lärare i varje ämne.
Papper och pennor är bristvaror. En cd-spelare ska räcka till 31 klasser. Utrustningen i till exempel laborationssalen är torftig. Avsaknaden av gardiner och fläktar gör att det ofta är hett i klassrummen.
Förmiddagsskiftets rektor Mahmoud Almadhoun håller med om att skolan behöver mer undervisningsmaterial, men det finns också ljuspunkter:
– Vi har lyckats minska antalet elever i klasserna. För att höja kvaliteten vill vi helst inte ha större klasser än 30 elever, men vi har i alla fall fått ner antalet till 35 i många klasser. Det är okej, säger han.
Lärare är ett populärt yrke, särskilt bland flickor med höga betyg i ungdomsskolan. Det har aldrig varit svårt att rekrytera nya lärare.
UNRWA-skolorna har samma läro- och kursplaner som de skolor som sorterar under skolmyndigheten i Gaza, men det finns skillnader. Lärarlönerna är något högre i de förra, men å andra sidan är pensionsvillkoren bättre i Gazas egna skolor. Lärarna har dessutom färre undervisningstimmar i de senare. unrwa-skolorna anses, trots bruket av containrar som klassrum, ha högre standard vad gäller utrustning och lokaler.
Ämnet mänskliga rättigheter är ett nytt inslag i kursplanen sedan 2007. Att det införts förvånar, eftersom Hamas-rörelsen tog över regeringsmakten i Gaza det året. Det nya skolämnet är kontroversiellt eftersom öppenhet, tolerans, fri rörlighet och yttrandefrihet är allt annat än självklarheter för de styrande islamisterna. Det finns också ett gap mellan FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och verkligheten i Gaza som hålls i ett järngrepp av Israel. Ämnet mänskliga rättigheter kan också studeras vid Gazas universitet.
– Ämnet handlar om att vara schysta mot varandra och om våra rättigheter och skyldigheter, säger Nisreen Kullab, lärare på UNRWA-skolan ”Säker plats”, en flickskola som ligger i samma del av Gaza City som pojkskolan vi besökte.
I ämnet mänskliga rättigheter tas även frågor om krig och fred upp.
– Mina flickor säger att de inte är rädda, men inombords är de det. Gaza är ju som ett stort fängelse. Jag kommer väldigt nära dem när jag undervisar i ämnet, fortsätter hon. Nisreen Kullab träffar många elever. Nu har hon 22 lektioner i lika många klasser i det tidiga skiftet.
Det ligger något trotsigt i skolans namn, ”Säker plats”. Några säkra platser finns inte i Gaza. Under kriget 2008–2009 besköts även fn-flaggade skolor och sjukhus.
De flesta föräldrar vill att barnen ska gå i flick- eller pojkskolor. unrwa driver även skolor med blandade klasser där alla lärare är kvinnor.
Lärare i mänskliga rättigheter genomgår en särskild teoretisk och praktisk utbildning som organiseras av Gazabaserade Palestinian Centre for Human Rights, PCHR. Tanken är att ämnet kommer att få stor betydelse på lång sikt eftersom det för in nya attityder hos människor. Till saken hör att alla som växer upp i Gaza lär sig i skolan att den israeliska ockupationen strider mot de mänskliga rättigheterna, samtidigt som länderna i fn skrivit under deklarationen. Det är en av flera anledningar till att vissa länders stöd för ockupationen är ohållbar, anser PCHR.
Men det finns krafter som drar åt ett annat håll i Gaza. Visserligen tycks stödet för Hamas-rörelsen ha sjunkit rejält efter valet 2006, men det är fortfarande den som innehar regeringsmakten.
Gazas demokratirörelse, inspirerad av revolutionen i Egypten, slogs ner med brutala medel. En i personalen på New Gaza Preparatory Boy´s School viskar till mig att det finns en hel del islamister bland lärarna. Han uppger också att Hamas nyligen utnämnt 23 nya skolrektorer i Gaza.