Särskolans övergångsperiod i legitimationsreformen förlängs till 2018. Behörighetsreglerna görs om så att alla de fritidspedagoger som vidareutbildat sig för att jobba i träningsskolan kan fortsätta som hittills. Dessutom utvidgas Lärarlyftet 2 till utbildning av speciallärare med inriktning utvecklingsstörning. Det har riksdagens utbildningsutskott och regeringen beslutat idag.
Enligt den behörighetsförordning som regeringen fattade beslut om i maj förra året måste alla lärare i särskolan, förutom lärarexamen, ha en speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning för att få fortsätta ansvara för undervisningen efter halvårsskiftet 2015.
Lärarnas tidnings granskning i november (nr 17/2011) visade att minst 6000, eller 80 procent av de 7500 lärarna i den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan, inte lever upp till kraven. De 200 nya speciallärare per år, som landets lärosäten räknar med att kunna utbilda, räcker inte ens för att ersätta dem som går i pension.
I särskolans träningsskola finns också fritidspedagoger som utbildat sig till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning enligt den särskoleförordning som gällde fram till 1991. De blev behöriga enligt dåvarande statliga regler och har arbetat som speciallärare i åratal. Med det nya regelverket skulle de bli obehöriga.
Men nu föreslår utbildningsutskottet, med regeringens goda minne, att behörighetsförordningen ändras i den del som gäller särskolan. Det gör man i sitt betänkande över gymnasiesärskolepropositionen som riksdagen fattar beslut om nästa vecka.
Det innebär att de fritidspedagoger som vidareutbildade sig enligt de gamla reglerna kan jobba kvar som hittills. De får ingen legitimation men fortsätter att vara behöriga.
Ändringen påverkar även de ämneslärare med speciallärarutbildning som är verksamma i gymnasiesärskolan. De slipper nu leva upp till behörighetsförordningens krav på grundlärarbehörighet för årskurs 4–6.
Ledamöterna i utbildningsutskottet är också överens om att förlänga övergångsperioden till 2018 för alla dem som har lärarexamen och behöver komplettera för att bli behöriga speciallärare.
– Det är så stora grupper som saknar behörighet i särskolan att det är rimligt med en längre övergångsperiod, säger Bertil Östberg, statsekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund.
På torsdagen fattade regeringen också beslutet att utöka Lärarlyftet 2 så att dessa lärare ges rätt att läsa en hel speciallärarutbildning eller de delar som fattas. Skolverket får i uppdrag att handla upp utbildningsplatser från landets lärosäten.
– Många kan ha läst kortare kurser och vi betonar att det är viktigt att man validerar de kunskaper personerna har, säger Bertil Östberg.
Det blir dock inga nya pengar utan utvidgningen ska rymmas inom ramen för det som redan lagts på Lärarlyftet 2.
Lärarförbundet har jobbat hårt och länge för förändringarna.
– Vi har lyckats påvisa vilka orimliga konsekvenser reglerna skulle få. Detta är en stor seger för lärarna inom särskolan och för vårt påverkansarbete, säger förbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
Karin Lindgren