Det lönar sig att satsa resurser på skolan. Elever som gick i mindre klasser på mellanstadiet fick bättre skolresultat och så småningom högre löner. Det visar en ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.
I rapporten ”Långsiktiga effekter av mindre klasser” presenteras en studie av elever födda 1967–82. Studien visar att de som gick i en mindre klass på mellanstadiet hade bättre resultat i årskurs 6 än elever i större klasser. Eleverna upplevde också att de hade bättre självförtroende och uthållighet.
Skillnaden i skolresultat kvarstod under resten av grundskolan. Även sannolikheten att läsa på högskolan ökade för elever i mindre klasser, särskilt bland dem med högre familjeinkomst.
De som gick i en mindre klass hade också högre lön som vuxna. En minskning av gruppstorleken med fem elever medförde en löneökning på drygt 3 procent.
– Den högre lönen i vuxen ålder tyder på att de är mer produktiva och att samhället därmed får igen de kostnader som mindre klasser medför, säger Björn Öckert, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.
Löneeffekterna var tillräckligt stora för att med råge betala kostnaderna för klasstorleksminskningen.
Det var barnen till högavlönade föräldrar som stod för hela löneökningen. En möjlig förklaring är att det är andra egenskaper än kunskapsresultat som värderas på arbetsmarknaden, som självförtroende och social kompetens. Det var framför allt barnen till högavlönade som förbättrade dessa förmågor.
– En annan hypotes är att barn till högavlönade i högre utsträckning hamnar i akademiska yrken, där det mer vanligt med individuell lönesättning än i traditionella arbetarklassyrken, säger Björn Öckert.
Argumenten för mindre klasser brukar vara att det blir mer lärartid för varje elev och att risken för störningar minskar. Men exakt vilka mekanismerna är kan man bara spekulera i.
– Eftersom elevernas vittnar om bättre självförtroende kan man tänka sig att de känner sig tryggare i att svara på frågor inför kamraterna och att de inte ger upp lika lätt inför svåra arbetsuppgifter, säger Björn Öckert.
Vilken den optimala klasstorleken är tar dock rapportförfattarna inte ställning till.
– Men ingenting tyder på att resultaten inte skulle gälla även i dag, säger Björn Öckert.