För att få bort riskkapitalbolagen från skolmarknaden vill Folkpartiet att nya ägare ska driva skolan i minst tio år. Partiet ska nu försöka intressera övriga regeringen för att ge ett tilläggsdirektiv till friskoleutredningen. Socialdemokraterna framförde ett snarlikt förslag i december.
Riskkapitalbolagen behövs inte på friskolemarknaden eftersom det knappast är någon risk att driva fristående skola. Det skriver utbildningsminister Jan Björklund i sitt nyhetsbrev.
Folkpartiet föreslår nu att lagstiftningen ändras för att garantera att friskoleägare är långsiktiga och seriösa och inte bara tar över en skola för att sälja med vinst efter ett par år. Man vill att Skolinspektionen ska göra en ägarprövning vid nystarter och ägarbyten, och att ägaren förbinder sig att inte sälja för tidigt. 10 år är en rimlig tid, enligt Anders Andrén, presschef hos Jan Björklund.
– En sådan ägarprövning är inte okänd inom juridiken. Det finns paralleller till exempel när det gäller banktillstånd, säger han.
Folkpartiet hoppas nu få med de andra partierna i regeringen på att ge ett tilläggsdirektiv till den sittande friskoleutredningen. Än så länge är dock inställningen hos de andra allianspartierna kallsinnig, enligt TT.
Socialdemokraterna är dock med. Partiets skolpolitiske talesperson Mikael Damberg framförde redan i december samma förslag.
– Jag är glad att Folkpartiet ansluter sig till oss. Det borde skapa förutsättningar för en riksdagsmajoritet i frågan, säger han.
I fredags presenterade S ett förslag om att kommuner och landsting själva ska få avgöra om välfärden ska bedrivas med eller utan vinstsyfte. Det utspelet handlade, enligt Mikael Damberg, bara om sjukvården och omsorgen, områden där Lagen om offentlig upphandling och Lagen om valfrihetssystem gäller.
För skolans del meddelade partiets förre ordförande Håkan Juholt i höstas att det inte längre räcker att villkora vinstuttagen med kvalitetskrav, vilket varit den officiella linjen sedan 2009. Enligt honom var det inte uteslutet att den nya S-linjen skulle bli att begränsa företagandet till andra driftsformer än aktiebolag.
Det ville också 22 av 26 socialdemokratiska distriktsordförande (85 procent) i en rundringning som Lärarnas tidning gjorde före jul.
Men enligt Mikael Damberg är det fortfarande 2009 års kongressbeslut som gäller.
– Vår principiella hållning är att skattepengarna ska återinvesteras i skolan och vi förfinar våra förslag allteftersom. Men att ändra lagstiftningen när det redan finns en massa aktiebolag på plats är ingen framkomlig väg, säger han.