I ett smakprojekt får man in både samarbete med föräldrarna, tidig insats och sinnesbaserat lärande, konstaterar Hanne Blåfjelldal, projektledare för skol- och samhällsutvecklingsprojektet i Vågå.
Tidigt i höstas samlades alla femåringar i Vågås förskolor utanför kommunhuset och bjöd på "trollkräm", som de gjort själva av lingon de plockat, mosat och blandat med grädde, äggvita och socker. Föräldrar, lärare, kommunalpolitiker och andra Vågåbor lät sig väl smaka och lyssnade sedan när barnen sjöng sin egen "Lingonsången" tillsammans med musikpedagogen Eli Hårklau.
Trollkrämsfesten blev början på ett smakprojekt, "200 smaker på två år" som pågår i Vågås förskolor. Det finansieras av Arne Brimi, en av Norges mest kända kockar, som är född, uppvuxen och bor här.
– De äkta smakerna försvinner mer och mer. I dag äter vi mer och mer färdigmat, som är full av tillsatser och är en blandning av många olika produkter. Nya generationer blir förvirrade och förlorar förmågan att bygga upp äkta smakpreferenser, förklarar han i lokaltidningen Nationen, och hänvisar till forskning om att det är just i barndomen som de flesta och bästa smakpreferenserna byggs upp.
– Därför är det viktigt att stimulera och låta barn få uppleva ursprungliga, goda och äkta smaker redan i förskolan.
Alla femåringar deltar i projektet, där det också ingår att stimulera ett nytt smaksinne förutom sött, surt, salt och beskt: umami, en smak som finns i bland annat soltorkad tomat och soja. Tanken är att barnen ska introduceras för en smak i veckan som ett fast inslag i förskolan, med fortsatt förlängning in i skolan.
Ett gott exempel som har stor potential, både när det gäller samarbete med föräldrarna, tidig insats och att öppna upp för sinnesbaserat lärande, tycker Hanne Blåfjelldal, som är projektledare för skol- och samhällsutvecklingsprojektet i Vågå:
– Många har sagt att de är positiva, att de tycker det är roligt och är glada för smakprojektet. Det gör att föräldrar pratar positivt om förskola och skola runt middagsbordet till exempel, och det i sin tur ger ringar på vattnet, säger hon.
– Dessutom stimulerar det barnens språkutveckling, genom att de får sätta ord på smakerna och reflektera över varför olika saker smakar på olika sätt. Det utökar deras ordförråd.
Annika Claesdotter