Ta vara på forskningen

Skolan måste stå i nära kontakt med forskningen, skriver företrädare för Miljöpartiet. De efterlyser även fler forskande lärare.

Nu har skollagen äntligen fastställt att skolan ska vila på vetenskaplig grund.
Det ställer höga krav på att alla lärare ska vara uppdaterade på aktuell forskning och att de kan omsätta det i under­visningen.
Rektorer och skolchefer måste kunna säkerställa att förutsättningar ges för ett veten­skapligt förhållningssätt i skolan.
Det ställer också höga krav på regeringen att ge rätt förutsättningar för forskningen att fånga upp relevanta fråge­ställningar från skolan och därefter kunna förmedla kunskap, erfarenheter och resultat tillbaka till klassrummet.

Stärk den utbildningsveten­skapliga forskningens ställ­ning. Uppgradera den utbildningsvetenskapliga kommittén på Vetenskaps­rådet till ämnesråd.
Det stärker positionen och minskar den politiska styrningen över utbildningsvetenskapen, då regeringen mister utnämningsrätten av ledamöter till ämnesrådet till förmån för akademin. Både nuvaran­de högskolekanslern Lars Haikola och tidigare kanslern Sigbritt Franke har föreslagit detta i olika utredningar.

Miljöpartiet föreslår här fyra punkter för en stärkt forskningsanknytning i skolan:
1. Varje ny lärare som examineras ska vara väl förtrogen med ett forskningsbaserat arbetssätt. Vi föreslår att rege­ringen ger de lärosäten som har lärarutbildning ett särskilt basanslag för att stärka forskningsanknytningen i utbildningarna. Grundforskningen är viktig i detta avseende. Ett allt viktigare tvärvetenskapligt perspektiv kan gynnas av att lärarutbildningarna får medels­tilldelningen.  

2. Bygg långsiktigt upp starka forskningsmiljöer för utbildningsvetenskapen. Särskilda satsningar om 5—10 miljoner kronor om året under tio år bör riktas till några få starka forskningsområden, för att ge förutsättningar att verkligen bedriva långsiktig och framgångsrik forskning. Utredningen till ny lärarutbildning föreslog 2008 liknande system. Vetenskapsrådet har tidigare haft liknande anslag som fungerat väl.

3. Utbildning behöver bli en naturlig del av kommunernas forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vi vill se en stimulans av kommunala satsningar för fler kommundoktorander och forskande lärare. Rege­ringen och Sveriges Kommuner och Landsting behöver komma överens om hur detta kan stimuleras, exempelvis via kommunbidraget. Den enskilda skolans forsknings­anknytning kan därmed stärkas.

4. Den framtida skolans organisation och struktur behöver vila på vetenskaplig grund. Den skolnära forskningen får inte styras till att enbart handla om ämnesfrågorna och didaktiken. Vi behöver också mer forskning som möjliggör en utveckling av lärares och skolledares profession och yrkesutövning. Genom forskningsvärlden kan vi få en bättre grund för skolans omorganisationer och styr­dokument.

Skolan är en kunskapsorga­nisation, och en sådan utvecklas bara om den tillförs ny kunskap. Då krävs en skola som står i nära kontakt med forskningsvärlden. Då krävs lära­re som ser forskningen som en central del av sitt arbete. Först då kan den utbildningsveten­skapliga forskningen göra skillnad för elevernas lärande och bidra till att fler når kunskapsmålen.