Om några år – och under förutsättning att alliansen lyckas skapa majoritet i riksdagen – kan gymnasieskolan avslutas med examensprov. Regeringen har börjat undersöka frågan.
Socialdemokraterna tog bort den 1968. Men det senaste året har frågan om att återinföra studentexamen på gymnasiet lyfts av bland annat Centerpartiet.
Och nu meddelar utbildningsminister Jan Björklund att regeringen vill införa examensprov i nygammal tappning.
Proven ska skrivas i ett flertal av de viktigaste ämnena, rättas av utomstående och ligga till grund för slutbetygen. Den muntliga tentamen som ingick i den gamla studentexamen är det dock inte aktuellt att återinföra.
– Vi vet att gymnasiebetygen är avgörande för framtida studier. Vi vet också att vi har en betydande betygsinflation i gymnasieskolan. En studentexamen är till för att få mer likvärdighet i betygssättningen helt enkelt, säger Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet.
Enligt honom har regeringen börjat identifiera de frågeställningar som måste utredas närmare. Om det ska ske internt på utbildningsdepartementet eller som en offentlig utredning kan han inte säga, men arbetet inleds under våren.
– Det är fem-sex aspekter vi måste titta närmare på: Vilka ämnen och vilka kurser som ska bedömas, hur mycket varje prov ska täcka in, hur rättningen ska ske, hur styrande resultatet ska vara för betygssättningen. Kostnaderna måste också övervägas, säger Bertil Östberg.
1968 var det bara en begränsad andel av en årskull som gick upp i studentexamen. Nu går i princip alla på gymnasiet vilket gör ett examensprov till en betydligt mer omfattande historia.
Om några år kan det tänkas att de första avgångseleverna skriver proven. En förutsättning är att regeringen sitter kvar efter nästa val och lyckas skapa majoritet i riksdagen.
Enligt Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén kräver dagens programkonstruktion på gymnasiet väldigt mycket av ett examensprov. Blir anslaget alltför brett går det ut över likvärdigheten. Blir det för smalt blir följden snabbt en provfokusering av undervisningen.
– Vi vill veta vad som ska mätas och hur tungt provet kommer väga gentemot all annan kunskap som en elev uppvisat på gymnasiet. Grundfrågan är om ett examensprov bidrar till högre kunskaper eller ej. Innan vi har fått svar på detta är vi mycket skeptiska, säger Eva-Lis Sirén.
Karin Lindgren