Regeringen anslår pengar till lärosätenas arbete med antagningen till yrkeslärarprogrammet. Dessutom kommer den att inrätta någon form av nationell samordning av bedömningarna.
Så sent som den 20 oktober meddelade regeringen i en regleringsbrevsändring att de tolv lärosäten som bedriver yrkeslärarprogrammet får 500 000 kronor var för arbetet med antagningen under 2011.
– Valideringen av yrkeskunskaper innebär ett extraarbete, som inte är alldeles lätt. Därför har vi ställt pengar till förfogande, säger Peter Honeth, statssekreterare vid utbildningsdepartementet.
I budgeten för 2012 anslås 11 miljoner sammanlagt till de tolv lärosätena. Att regeringen beslutade om resurserna för 2011 så pass sent beror inte på någon kritik, enligt Peter Honeth:
– Det har varit tanken hela tiden att det behövs särskilda insatser för validering av yrkeslärare.
Statssekreteraren anser att det är rimligt att ansvaret för bedömningen av de sökande ligger hos varje lärosäte, och inte hos en central myndighet, så som föreslogs i utredningen från 2008. Universitet och högskolor bedömer förkunskaper även när det gäller antagning till andra utbildningar.
Däremot arbetar regeringen med att ta fram någon form av samordnande instans, så att lärosätena har möjlighet att stämma av sina bedömningar av yrkeskunskaperna.
– En av de modeller vi funderar på är att låta något av lärosätena ta ett samordningsansvar, säger Peter Honeth.
Vägen in till yrkeslärarprogrammet har blivit mer likvärdig, tycker statssekreteraren.
– Det är en rimligt likvärdig väg in. Sen är det kanske till och med bra att man ibland kan göra lite olika bedömningar, för det handlar ju om individer med väldigt skiftande bakgrund.
När lärosätena gjorde antagningen till höstens programstart fanns bara kunskapskriterier för ämnena på fem av tolv yrkesprogram.
Varför sjösattes en ny utbildning innan förutsättningarna var klara?
– Det är väldigt angeläget att få in yrkeslärare till skolväsendet. På det sättet behöver man ha bråttom, säger Peter Honeth.
Statssekreteraren ser inte någon risk att yrkeslärare betraktas som ett b-lag på grund av att de har en kortare högskoleutbildning än andra lärare.
– Det är naturligtvis en avvägning. Det är viktigt att få in personer med god yrkeskunskap och med en rimlig bas för själva lärargärningen. Det här är personer som redan har en gedigen yrkeserfarenhet och som sällan har en önskan att gå vidare med forskarutbildning.
Peter Honeth avfärdar också farhågan att yrkesprogrammen i gymnasieskolan skulle försvåra rekryteringen till yrkeslärarprogrammet på grund av att de inte ger grundläggande högskolebehörighet.
– Av dem som går ut yrkesprogrammen är det en väldigt liten andel som ska bli lärare. Vi har ett omfattande system för att hjälpa personer att få högskolebehörighet, både under gymnasietiden och efter.