Det känns bra att kunna säga att alla pengar går till eleverna. Det tycker lärarna på Vackstanäs gymnasium, en av hundratals friskolor som drivs utan vinstsyfte.
Vackstanäs gymnasium vid sjön Vällingen i Södertälje kommun började som hushållsskola 1916. Nu undervisar man totalt 220 elever på estetiska programmet, barn och fritid, restaurangprogrammet och i gymnasiesärskolan.
En stiftelse, där Fredrika Bremerförbundet och Hushållningssällskapet utser styrelse, äger skolan.
I debatten verkar det ibland som om alla friskolor är vinstdrivande — och måste vara det för att klara livhanken. Ingrid Peurell (svenska och engelska), Torben Sporre (idrott och psykologi), Magnus Rydin (idrott och matematik) och Maria Larsson (bild) är angelägna om att slå hål på den myten.
— Vi står för en seriös skolverksamhet och har bara behöriga lärare, säger Ingrid Peurell.
— Vi behöver inte snåla på material utan har klassuppsättningar av längdskidor, skridskor och kanoter. Vi kan styra vart vi ska åka på studieresor och vilka föreläsare vi ska ta in, tillägger Magnus Rydin.
Att inga pengar försvinner ner i ägares fickor eller kommunala hål är viktigt både för dem själva som anställda och när de ska rekrytera elever.
— Vi poängterar alltid att vi inte är vinstdrivande på gymnasiemässor. En del föräldrar tycker att det är betydelsefullt, säger Torben Sporre.
Maria Larsson jobbade tidigare på en vinstdrivande friskola. Där fick de anställda några extra tusenlappar i slutet av året när resultatet var bra.
— Några lärare var väldigt provocerade av bonusen eftersom det snålades in bland annat på städning, säger hon.
Patrik Waldenström är vd och före detta rektor på Vackstanäs. För två år sedan startade han föreningen Idéburen skola, en intresseorganisation för icke vinstsyftande skolor.
— Det talades bara om vinster, riskkapitalbolag, färre behöriga lärare och lägre lärartäthet när det handlade om friskolor. Jag kände inte igen den bilden, säger han.
Ingen vet hur många de icke vinstdrivande skolorna är men han uppskattar att runt 600 grund- och gymnasieskolor och minst lika många förskolor drivs som stiftelser, ideella eller ekonomiska föreningar. Bland medlemmarna finns allt från Urfjälls Montessoriskola till Viktor Rydberg.
— Sedan finns ett okänt antal friskoleaktiebolag som har valt att skriva i sina stadgar att de inte ska dela ut vinst, säger Patrik Waldenström.
Detta visar, enligt honom, att icke vinst-modellen är möjlig även i Sverige och att staten skulle kunna styra bort från vinstsyftande aktiebolag. På frågan vad som är skillnaden mellan modellerna, svarar han:
— Vår devis är att det alltid finns en elev som behöver mer stöd. I ett system där det ställs krav på att 5—10 procent ska gå till ägarna görs fel bedömningar. Dessutom känns det ruttet.