Ann-Sofie Udéhn arbetar som fritidspedagog och kultursamordnare och ser till att barnen får träffa konstnärer, dramapedagoger och författare och skapa tillsammans med dem.
– I mitt arbete vill jag väva in synen att man behöver det estetiska för att må bra, för att bli en hel människa. Vi vill jobba med kultur för, av och med barn. Kulturen har stor betydelse för lärandet, jag vill försöka hitta projekt och metoder för att utveckla det, säger Ann-Sofie Udéhn.
När hon berättar om alla projekt som är i gång just nu eller som planeras, är det inte helt lätt att hänga med i svängarna. Tredjeklassare som skapar tillsammans med en bild- och textilkonstnär, filmskapande med filmpedagoger samt toalettutsmyckningsprojekt med yngre barn är några exempel. Bokillustration, dansstudio och drama i femveckorsperioder är andra.
– Vissa projekt är rullande och återkommer regelbundet på en del skolor. Vi har till exempel smeden John Mendez, som smider krokar ihop med barnen. Det är ett sätt att visa hur man kan behålla gamla hantverk. Vi har också haft arkitekter som byggt kojor i skogen tillsammans med tredjeklassare, berättar hon.
Hur finansieras alla projekten?
– Vi får pengar utifrån, till exempel från Skapande skola, från Västra Götalandsregionen och från Kultur i skolan, KULIS. Våra chefer vill att vi ska ha de här aktiviteterna, både här på skolan och i kommunen, säger Ann-Sofie Udéhn.
Det är en konst att fylla i ansökningar på rätt sätt, det vet vi väl alla. Ann-Sofie Udéhn, som genom åren blivit något av en expert, ger kulturombuden en hjälpande hand. Hon tipsar om vad som är bra att tänka på när man söker medel, hur man kan formulera sig och vilka idéer som är gångbara.
Den kommunala Guldhedsskolan har 400 elever från årskurs 3 till 9 och fritidshemmet Guldgruvan ligger i källarplanet. Rummet är ganska stort, med stengolv och med små fönster precis under det låga taket.
Det skulle kunna vara omöjligt att göra mysigt, men mysigt är just vad det är. Inrett i små rum i det stora, inredda hörnor för olika aktiviteter med tunna draperier att dela av rummet med. Den lååååånga soffan fyller ena kortväggen och stora fiaspel är placerade på runda bord framför.
I hyllorna finns boxar med Kapla, målade stenar, uppstoppade fåglar, böcker. En jordglob och ett rött trähjärta dekorerat med guldtråd. På väggarna hänger afrikanska masker och tavlor med djur.
Ann-Sofie Udéhn och hennes kollegor Ulf Abrahamsson och Gun Hallgren är uppenbart stolta över ”sitt” fritidshem.
– Vi har haft Guldgruvan i de här lokalerna i tio år. Här ska det finnas möjlighet till lugn och vila. Det ska vara en oas, en kreativ miljö. Hade vi inte haft den här lokalen, hade jag nog gett upp, säger Ann-Sofi Udéhn, som är förskollärare i botten, men som arbetar som fritidspedagog.
Ett par personer tittar in med jämna mellanrum på fritidshemmet och fungerar som resurser. En av dem, konstnären Arman Borojerdi, skapar bilder tillsammans med barnen. En annan, Abu Sharifzadeh, hjälper till vid maten när det är många barn eller är en extra vuxen inne i datasalen.
Ann-Sofie Udéhn är övertygad om kulturens betydelse för barn både i skolan och på fritidshemmet. Skolledningsgruppen på Guldhedsskolan, där hon sitter med, har möte varje vecka. Med stödet från skolans ledning och från barnens föräldrar, känner hon tillförsikt inför framtiden.
– Jag tycker att det är spännande med kulturpolitik, jag får sån kraft av det! Det är intressant med Jan Björklunds idéer om en mer resultatstyrd skola som faktiskt krockar med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths tankar om kulturens betydelse i skolan. Hennes införande av Skapande skola är ett exempel. Hur går deras diskussioner om vad som är viktigt för barnen? undrar hon.
Med stora barngrupper och ett högt tryck på dem som arbetar på fritidshemmen runt om i landet och det är lätt att känna sig maktlös.
– Allt beror på vilka chefer man har. Här har vi det bra och lägger våra egna scheman. Det gäller att stå på sig och synliggöra barns fritid. Det är viktigt att styra upp verksamheten på fritidshemmen och följa de allmänna råden, säger hon.
De flesta barn på Guldgruvan har haft drama, träffat en författare eller dansat med en professionell dansare. Utanför fritidshemmet är väggarna i korridoren fyllda av barnens inramade konst, som de gjort tillsammans med konstnärer. Konsten har hängt där i flera år och ingen har förstört den. Kanske vet barnen att en kompis eller en kompis brorsa har gjort någon av bilderna?