Maria Estling Vannestål är lektor i engelska vid Linnéuniversitetet och forskar på engelsklärares digitala kompetens. Hon undersöker hur mycket de använder IKT i sin undervisning och vilka vinster de ser med det.
Vad har du sett?
– Trots att vi har fler datorer i skolan, så har många engelsklärare inte breddat sig så mycket de senaste tio åren. Om eleverna över huvud taget använder datorer så är det mest för att skriva i Word eller surfa på nätet efter fakta.
Lärare som använder datorer, vad tycker de att det ger?
– De talar om variation i undervisningen och större möjligheter att anpassa undervisningen efter elevernas kunskapsnivå, intressen och lärstilar. Undervisningen blir roligare och mer motiverande, eftersom eleverna inte bara ser engelska som ett skolämne utan som ett kommunikationsämne. De känner att de plockar in världen i klassrummet när de kan använda autentiskt material.
Har du något exempel?
– Jag såg till exempel en femma i Växjö som hade utbyte med en klass i Turkiet. De skickade fotoberättelser och Powerpoints till varandra och berättade om sin vardag. Det var ganska anspråkslöst men eleverna tyckte att det var väldigt roligt.
Varför använder engelsklärare inte IKT i klassrummet?
– Dels är det generella saker som att de inte har tillgång till datorer eller inte har tiden. Dels finns en rädsla för att förlora kontrollen. Läroboken kan jag, jag vet vad eleverna möter. Fast ska jag använda internet måste jag kasta mig ut. Då kan vad som helst hända. Jag förlorar min auktoritet i klassrummet. Sedan är det många som inte vet var de kan hitta material.
– Det behöver inte alls ha med ålder att göra. Är man yngre och ny som lärare kan det lika gärna vara en trygghet att hålla hårt i läroboken, medan en äldre, erfaren lärare kanske lättare vågar pröva något nytt.
När fungerar det bra?
– Det är viktigt att ha tydliga mål, att IKT-användandet inte hänger löst utan kopplas till kursplanemålen. Man måste också ge eleverna tydliga instruktioner, annars är det lätt att de halkar in på annat när de sitter där framför datorn. Om man förbereder länkar för eleverna så underlättar det mycket. Annars blir det mycket dödtid i datorsalen eller de kan till exempel hitta texter som är för svåra. Man behöver också vara insatt och förberedd själv.
Men varför ska man använda IKT – rapport-er visar ju att eleverna redan är bra på engelska och känner sig motiverade?
– Det är inte helt sant, det finns också de som tycker att engelska är svårt och har halkat efter. Spännvidden har blivit mycket större mellan jättesvaga och jätteduktiga elever. Vi måste möta båda grupperna. Tekniken ger större möjlighet att individanpassa. Då kan man också behålla intresset hos duktiga elever uppåt i skolåren.
Hur gör man när eleverna inte har egna datorer i skolan?
– Jag tror många lärare låser sig vid att de inte har bra utrustning, i stället för att se vad de faktiskt kan göra. Gräv där du står. Man kan vara i datorsalen då och då. Man kan också ge eleverna hemuppgifter. I stort sett alla har en dator hemma, annars finns biblioteket.
Det handlar inte bara om att sätta eleverna framför datorn. Som lärare kan jag också hämta inspiration från nätet. Jag kan hitta texter, sånger, diskussionsämnen och annat som eleverna kan läsa, tala om eller lyssna på i klassrummet.
Ibland kan det vara det bättre att börja innan man har den där tiptop-utrustningen. Då lär man sig först och vet vad man behöver.
Har du några råd till lärare?
– Samarbeta mycket med andra lärare. Ett utbytesprojekt, till exempel, tar tid men det blir lättare om två lärare går ihop.
– Ha inte för stora förväntningar och krav på dig själv. Alla känner ett inre motstånd när man ska lära något nytt, så ta lite i taget.