Ta in fritiden i klassrummet

– Som lärare behöver man hela bilden av deras språkliga repertoar, inte bara den bild de visar i klassrummet.

Vet man mer om sina elever så blir det mycket lättare att hjälpa dem. Använd till exempel datorspelen för att fånga upp elever som inte prioriterar skolarbetet, föreslår hon.

– Visa att du är intresserad av det som pågår vid sidan om skolan, att det också räknas.

Pia Sundqvist är lektor i engelsk språkvetenskap och har en didaktisk inriktning på sin forskning. För två år sedan undersökte hon i sin avhandling hur niondeklassares fritidsengelska påverkade deras kunskaper i klassrummet. Hon såg att den engelska eleverna kommer i kontakt med på fritiden spelar stor roll för ordförrådet och resultaten på nationella provet.

De elever som lägger ner mycket tid på datorspel och internet utanför klassrummet blir både bättre muntligt och får bättre ordförråd på engelska. Det som påverkar resultaten allra mest är datorspelande, internetanvändning och läsning på engelska, det vill säga aktiviteter som kräver att man är aktiv och produktiv och där eleverna tvingas att lita på sin språkliga färdighet.

Framför allt blir pojkarna bättre. Förklaringen är dels att de tillbringar mer tid vid datorn än flickorna. Dessutom spelar de mer och oftare onlinespel med flera spelare, så kallade MMPORG-spel som World of Warcraft och Counterstrike. Tjejer spelar mer offline och ensamma, single player-spel.

Annan forskning stödjer resultaten, bland annat en studie av gymnasieelever gjord av Liss Kerstin Sylvén från Göteborgs universitet. Nyligen undersökte Pia Sundqvist och Liss Kerstin Sylvén fritids-engelskan för elever i årskurs 5 och såg samma mönster. 11-åringar tillbringar inte lika mycket tid vid datorn som 15-åringar, men annars är resultaten liknande som för niorna. Också här finns tydliga könsskillnader: efter att bara ha läst engelska i ett år har pojkarna redan ett bättre ordförråd än flickorna. För att se var könsskillnaderna startar går Pia Sundqvist ner i åldrarna och ska nu undersöka fritidsengelskan hos elever i förskoleklass, år 3 och år 6.

Det finns många skäl till att datorspelande är bra för språkinlärning, visar forskning. För det första är det ofta lustfyllt, vilket höjer motivationen. Spelarna uppmuntras att vara aktiva och kritiska och får öva språket i en kontext, ett sammanhang, när de möter andra spelare och chattar online. Både i datorspel och andra aktiviteter på nätet måste man dessutom fokusera på betydelsen, vilket också underlättar språkinlärning. En tillåtande atmosfär, rollspelande och många repetitioner är andra framgångsfaktorer.

Inte minst viktigt är att eleverna blir orädda för att använda engelska när de spelar och chattar online. De måste då lita till sin språkliga färdighet. Den sociala delen av spelen ska inte underskattas, påpekar Pia Sundqvist.

– Där sker ett gemensamt lärande, eleverna måste använda språket muntligt och skriftligt. De blir också ofta kompisar med dem de spelar med i spelen.

Men det betyder förstås inte att engelskläraren har spelat ut sin roll i klassrummet. Pia Sundqvist betonar att eleverna framför allt blir bra inom den domän de behärskar, till exempel spelar de spel eller lyssnar mycket på musik. Skolan ska utgå från det de har med sig och kompensera för det de inte har.

– Som lärare ska man fylla på där det saknas, bredda eleverna. Då är det en oerhörd hjälp att känna till vad de gör utanför skolan.

Intressant är också att fritidsengelskan ger alla elever bättre färdigheter – resultaten är oberoende av socioekonomisk bakgrund. De elever som inte ägnar tid åt fritidsengelska har allt att vinna: bara en liten ökning av tiden kan förbättra den muntliga färdigheten. Mer tid vid datorn kan alltså vara en väg för dem.

Så vad ska skolan göra – ska man ge eleverna i läxa att spela datorspel?

– Kanske inte dem som redan gör det. Men man kan visa på olika sätt att lära sig och vilka möjligheter det finns. Man måste hjälpa varje elev där de står. Det gäller också dem som är duktiga.