Engelska på riktigt med film och datorer

– Vi måste acceptera att engelskan är mer närvarande utanför skolan. Unga tittar många timmar på medier som Youtube, Facebook och reklam. De som spelar spel på nätet är ofta med i internationella nätverk.

Sylvi Vigmo är gymnasielärare i engelska och tyska med många års erfarenhet av att undervisa elever från årskurs 6 till komvux.

Hon har, sedan datorerna kom in i klassrummen i slutet av 90-talet, varit intresserad av vilka möjligheter de erbjuder. På den tiden fungerade de mycket som ”en förlängd bok”, vilket eleverna genast avslöjade. Men ungas medievärld är betydligt mer komplex än läroboken. Det är viktigt att förstå språkens roll, poängterar hon.

– Jag har länge varit fascinerad över att vi i skolan fortfarande har en så stark tradition av att arbeta med språk på vissa sätt. En del av innehållet är kanske inte lika relevant längre.

Många elever har andra frågor och intressen än de som tas upp i språkundervisningen. Kanske har eleverna inte de språkliga behov vi tycker att de borde ha, påpekar hon.

– Hur många veckor har jag inte ägnat åt att gå igenom starka och svaga adjektivböjningar i tyskan… Jag tror att vi måste titta på vår praktik med andra ögon.

Skolinspektionen har granskat engelskundervisningen i årskurs 6–9 i en rapport från juni 2011. Granskningen visar på en traditionell undervisning som ofta följer läroboken och där datorer sällan används. Men digitala medier är betydelsefulla för språklärande, betonar Sylvi Vigmo.

– Jag är lite besviken på de nya kursplanerna för språk. Vad jag kan se så uppmärksammar man inte området med någon djupare insikt. Vi har grannländer som har skrivit in digitala medier alla ämnen.

Samtidigt som hon efterlyser ett öppnare förhållningssätt till digitala medier, varnar hon för att det kan finnas en övertro på att de av sig själva ska förändra undervisningen.

– Det gäller att inte gå i fällan och tro att tekniken bidrar med något av sig självt. Det kan snarare slå tillbaka och få motsatt effekt. Lärare måste vara aktiva. Där har vi mycket kvar att göra.

I sin avhandling undersöker Sylvi Vigmo hur en grupp gymnasieelever gör en kortfilm på engelska. Hon var intresserad av språkets olika roller, hur eleverna samarbetade och hur filmen växte fram i förhållande till de digitala resurserna.

Läraren började med att visa inledning-en av The Breakfast Club, där huvudpersonerna är fem ungdomar som ska sitta kvar efter skolan.

Eleverna i studien hade som uppgift att gestalta fem sommarjobbande ungdomar som möts för första gången, utveckla fem karaktärer och visa en konflikt. Sylvi Vigmo dokumenterade med videokamera.

Hon konstaterar att eleverna har både språk- och mediekompetens som lärare inte alltid känner till eller vet hur de kan använda. I arbetet med filmen kom många språkliga frågor upp. Samtidigt som eleverna skrev på sitt manus pratade de om vad de skulle skriva och arbetade med att få flyt. Tillsammans löste de olika språkliga problem. Språket växte fram i gruppen.

– Jag trodde att det skulle handla om talat språk, men så blev det inte alls. Det fanns många fler språkliga dimensioner än jag väntat mig.

Eleverna blandade svenska och engelska, var lekfulla och skojade mycket. Ur lärarvinkel blev språket ganska enkelt, men det speglade genrens språkvärld, konstaterar Sylvi Vigmo.

– Eleverna var språkligt kreativa, hade många idéer och mycket humor. Ju mer de arbetade, desto mer och ledigare använde de engelskan.

En fördel med att arbeta med ett digitalt medium som film är att det är på riktigt. Eleverna vill att det ska bli bra. Språket får en annan roll.

Arbetet speglar hur unga använder digitala medier och blandar tal, ljud, rörliga bilder och text i ganska komplexa samspel, förklarar Sylvi Vigmo.

Det kan vara svårt för lärare att hantera den komplexa miljön där det hela tiden sker mycket och repliker om till exempel grammatiska frågor kommer snabbt, konstaterar hon.

– Det går inte att ha kontroll på samma sätt som med läromedel som fungerar som en inramning. Du måste ha bestämt dig för vad du strävar efter.

Ett annat hinder är brist på tid.

– Som lärare måste du hela tiden prioritera och då kanske digitala medier hamnar långt ner.

Men frågan om digitala medier i undervisningen är för stor för att lämna till den enskilda läraren. Det behövs ett större grepp, poängterar hon.

– Det är viktigt att inte vara ensam. Gå ihop med en kollega eller bilda ett nätverk. Börja med något litet, ett moment eller tema under en period och pröva. Annars blir det orimligt.

I dag när många elever har mobiler som är som minidatorer är det kanske inte nödvändigt med tillgång till datorer. Kanske går det att använda mobiltelefonerna, tipsar hon.

– Som lärare måste du inte kunna allt. Bjud in eleverna, testa resurserna och låt eleverna vara kritiska språkelever. Våga leva lite osäkert!