Eva stärker beteenden

Strax därefter har två andra elever matematik i samma klassrum. Eva Taraldsson ger dem frågor medan Daniel Åsbrink, som är den andre beteendetränaren i klassrummet, står bredvid och peppar och berömmer när det blir rätt. Genom att stundtals vara två som arbetar med eleverna kan de lättare hitta lösningar och se nya möjligheter att arbeta med vissa moment. Även dessa elever får förstärkare, men i form av bilbilder som de sätter fast på en måltavla på bänken. De är mycket ivriga att räcka upp handen och svara och har inga svårigheter att koncentrera sig på uppgifterna. När eleverna har fyllt måltavlan med bilar så kan de lösa in den mot någon förstärkare som de och läraren i förväg har kommit överens om.

Det är en vanlig skoldag i Vasaborg, som är en särskild undervisningsenhet för elever med autism på Vasaskolan i Danderyd utanför Stockholm. Alla elever som går här har inlärningssvårigheter och diagnosen autism. Arbetssättet som används kallas tillämpad beteendeanalys (tba), vilket är en metod för att minska problembeteenden och träna färdigheter för elever med autism. Grunden för arbete med tba är att analysera varje barns behov, kunskaper och förmågor. Träningen fokuserar på de särskilda svårigheter som barn med autism ofta har med socialt samspel, kommunikation och inlärning. Accepterade beteenden förstärks och belönas, och träningen bygger till stor del på de steg i utvecklingen som ofta sker mer eller mindre spontant för barn utan autism.

Jag slår mig ner med Daniel Åsbrink och Eva Taraldsson som är beteendetränare på Vasaborg. De berättar att i gruppen finns elever som arbetar utifrån grundskolans, grundsärskolans eller träningsskolans mål och kursplaner. Gemensamt föralla elever är att de har funktionsnedsättningen autism

– Tre av eleverna har ingen tilläggsdiagnos i form av utvecklingsstörning och får då inte som tidigare vara inskrivna i särskolan. Det kan nog komma att medföra att fler åtgärdsprogram behöver skrivas, tror Eva Taraldsson.

Ingen av dem tycker att eleverna tidigare, när de räckte med autismdiagnos för att få möjlighet att skrivas in i särskolan, fick för lite skolundervisning, eller att kraven då sattes allt för lågt.

– Det här är elever som ständigt ligger på sin maxgräns. Vår uppgift har hela tiden varit att se till att de utvecklas, framhåller Eva Taraldsson.

De tror att speciellt de elever som tidigare har varit inskrivna och läste enligt grundsärskolans kursplan under flera år och som nu läser enligt grundskolans kursplan kan få svårt att nå alla kursplanemål.

– Där ställs höga krav på att eleven ska klara av att jämföra, reflektera och dra slutsatser. Men just detta med generalisering är många gånger ett dilemma för elever med funktionshindret autism. Kommunikationskravet gör alltså att eleverna har svårt att klara det, trots normal intelligens, framhåller Daniel Åsbrink.

Mycket av träningen är inriktad på att eleverna ska klara sociala mål. Eftersom de har heldagsomsorg så tycker de ändå att de hinner med både kunskapsmål och sociala mål.

– Det vore dumt att ta bort beteendeträningen, eftersom det skulle göra att de inte heller klarar kunskapsmålen. Det här är förmågor som hänger samman, menar Eva Taraldsson.

Ingen av dem visste särskilt mycket om tba när de sökte arbete på Vasaborg. Men de insåg snabbt fördelarna med arbetssättet – främst fokuseringen på att eleverna ska lyckas och att eleverna hela tiden jobbar på sin maxnivå. En annan förklaring till de goda resultaten är att de kan arbeta enskilt med varje elev.

– Nyinlärning sker oftast i en-till-en-situationer. Sedan gäller det att arbeta med samma sak i en mindre grupp och på olika platser. Våra elever har svårt med generaliserbar kunskap. En elev och jag arbetade för en tid sedan med kroppen. Trots att vi resonerat oss fram till att människor har två ben var han osäker på om det även gällde den nya vikarien. Han fick gå och se efter, berättar Daniel Åsbrink.

Klassrummen på skolan är inredda för att rymma två till tre elever. Men i musik, slöjd och idrott är det ofta en handfull elever.

Målet för alla elever som läser enligt grundskolans kursplan är att de ska ha någon form av integrering i den stora skolan. Just nu är det endast en av eleverna som går i en grundskoleklass, men han är i den stora klassen under större delen av skoldagen.

– Den stora omställningen för honom har varit att ha 18 andra elever omkring sig, säger Eva Taraldsson.

De förstår inte riktigt den kritik som har förts fram mot sådant som förstärkning eller belöning som ingår i tba – metoder där eleven genom gott uppförande belönas eller samlar på sig tecken eller kort som sedan kan växlas in mot något de har önskat.

– Vi har alla förstärkare till det vi gör. Jag går till jobbet för att jag får lön, men jag klarar att vänta en hel månad på att jag ska få min lön, eller belöning. De här killarna har inte det tålamodet utan måste ha belöningar mycket snabbt, säger Daniel Åsbrink.

Inriktningen är alltså att premiera goda beteenden med förstärkare. Det här sker varje dag även i grundskoleklasser. Skillnaden är att för elever i vanliga klasser räcker det ofta med subtila, verbala förstärkare som: ”Bra!”.

Skapar den här typen av pedagogik någon inre motivation när eleverna lär sig att de ständigt ska få något för

allting de presterar?

– I början och vid nyinlärning så behöver de direkt förstärkning ofta. Eleverna kan till exempel få ätbara förstärkare som småbitar av russin, godis eller kakor. Det är ett sätt att väcka elevernas nyfikenhet, få dem att förstå att det är roligt att lära sig, framhåller Eva Taraldsson.

Ju duktigare eleven blir, desto längre väntar personalen med att dela ut belöning.

Eleverna väljer själva vilken belöning de vill arbeta ihop till. Det kan vara pyssel eller tid vid datorn. Tränaren bestämmer hur många kort som krävs för en viss belöning. Ibland arbetar eleverna parallellt med olika belöningssystem och med belöningar på längre sikt, som en utflykt.

– Vi tar absolut inte bort elevernas nyfikenhet och drivkraft, säger Eva Taraldsson.

Det förs en mycket noggrann dokumentation över elevernas framsteg, där varje moment utvärderas och när eleverna klarar huvuddelen av ett moment läggs nya utmaningar till.

De är medvetna om att det finns risker med att placera barn med beteendeproblem i speciella grupper.

– Det finns en risk att de tar efter varandras dåliga beteenden. Det är därför vi vill att de även ska ingå i grundskoleklasser, för att få förebilder, andra kamrater och känna tillhörighet i flera sammanhang.

Men TBA-tänket har även smittat av sig till grundskoleklasserna på Vasaskolan.

– Vid problemskapande beteende så är det mycket vunnet att fokusera på det som är bra. Lärare har märkt att det kan vara en effektiv metod för att få ihop en stökig klass. Har det inte varit något bråk under en vecka så får klassen göra något roligt, avslutar Eva Taraldsson.